I detta nyhetsbrev blir det fokus på cykelhjälmens effekter och säkerhetseffekter av ökat cyklande, den kommande lagändringen om handhållen mobiltelefon, samt information om ett avrapporterat regeringsuppdrag om sänkt bashastighet i tätort. Vi är också glada över att Trafikverket föreslår informations- och kunskapshöjande åtgärder i den nationella planen för transportsystemet.
Seminarium om effekter av cykelhjälm
Trafikverket anordnade i slutet av november ett kunskapsseminarium om cykelhjälmens skyddande effekt. Måldirektör Maria Krafft introducerade dagen och pratade om cyklingens hälsovinster, men där 40 procent försvinner i form av hälsoförluster orsakade av trafikskador. Därför måste cykeln ses som ett eget trafikslag, infrastrukturen liksom drift och underhåll måste förbättras, cykelns stabilitet ökas och smarta skydd utvecklas. Trafikverket vill jobba för en ökad cykelhjälmsanvändning, men inte bidra till minskad cykling och därmed ett hot mot hälsan. Därför arbetar man med fakta.
Per Hamid Ghatan, överläkare med lång erfarenhet av att arbeta med rehabilitering vid förvärvad hjärnskada, föreläste om effekten av skallskador på hjärnan. Han sa bland annat att det är ett personligt ansvar att vara rädd om sitt huvud och ett högt pris att betala om man skadar sig. Hjärnan är ett komplext organ och den energi som en smäll ger upphov till kan fortsätta att påverka hjärnan under lång tid. 50–70 procent av skallskadorna ger upphov till hjärntrötthet som har stor påverkan på livskvalitet, arbetsförmåga och social förmåga.
Matteo Rizzi från Trafikverket pratade om cykeln i Nollvisionen, och visade att cyklister är med i Nollvisionen precis som alla trafikanter. Det saknas dock fortfarande en validerad ”modell för säker cykling”. Matteo visade att hjälm är en förutsättning för säker cykling och att hjälmen har stor effekt på de konsekvenser som vi inte kan acceptera i en olycka. Utgångspunkten är att kunna hantera energin som uppstår i en olycka och att minska konsekvenserna av misstag. För flygplan går energin vid en eventuell kollision inte att hantera och därför får en olycka inte ske, och åtgärder har vidtagits för detta. När det gäller cykel kan energin i en kollision hanteras, vilket är nödvändigt eftersom olyckor alltid kommer att ske. Med anpassade hastigheter på vägen, fordon med autobroms och vänlig front samt att trafikanten använder hjälm kan upp till 95 procent av mycket allvarliga skador reduceras. När det gäller singelolyckor står de för 80 procent av allvarliga skador på cykel. Drift och underhåll är en orsak till en betydande del av dessa, vilket kräver stora insatser men som kan ha effekt på kort tid. I dödliga cykelolyckor på statliga vägar är separat ny gång- och cykelbana utanför vägen den vägutformningsåtgärd som har störst potential. Men sammanfattningsvis är hjälm en förutsättning för att alla åtgärder ska kunna skapa ett säkert system.
Under seminariet presenterades forskningsresultat om hjälmens skyddseffekt och hur olika länders cykelhjälmslagar påverkat utvecklingen av cyklandet. Det var docent Jake Olivier från Australien som presenterade studierna. Angående skyddseffekt har det genomförts en ny systematisk genomgång där 40 studier med över 64 000 skadade cyklister inkluderats i meta-analysen. I analysen fann man ingen relation mellan hjälmanvändning och hastighetsbegränsning, ålder, plats, dvs. att de som använder hjälm skulle ha ett mer riskfyllt beteende. Hjälmanvändning har samband med oddsreduktioner på 51 procent för huvudskada, 69 procent för allvarliga huvudskador, 65 procent för dödliga huvudskador och 33 procent för ansiktsskador. När det gäller cykelhjälmslagar identifierade studien att någon typ av lag finns i 26 länder. Det fanns dock bara 17 användbara studier från 6 av dessa länder (Australien, Kanada, Nya Zeeland, Spanien, Sverige och USA) som kunde visa på utveckling av cyklandet med anledning av cykelhjälmslag. Sammanfattningsvis var det 8 studier som visade på ingen förändring av cyklandet, 2 studier som visade på en nedgång och 7 studier som visade på blandade resultat efter införandet av cykelhjälmslag. En ytterligare slutsats var att det inte finns några perfekta undersökningar, och att problemet framför allt handlar om data över cyklisters exponering. Trafikverkets tolkning av Oliviers studie är att cykelhjälmslagar inte minskar cyklandet, åtminstone inte i någon större omfattning. Om det hade varit någon stor systematisk minskning av cyklandet skulle det ha kommit fram i studierna, vilket det inte har.
Susanne Gustafsson - Trafiksäkerhetsansvarig NTF
Säkerhetseffekten av ökat cyklande - Kartläggning av nuläget för att planera för framtiden
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut har studerat hur sättet att använda cykeln förändras över tid och hur cyklisters skaderisk påverkas av cykelflöde och trafikmiljön. Sammantaget visar studierna i projektet att cykelflödet har betydelse för cyklisters olycksrisk. Högre flöden ger färre interaktioner per cyklist och lägre risk att skadas i såväl singelolyckor som kollision med motorfordon. Man har också kunnat visa att det är möjligt att modellera färdmedels- och destinationsval för cykel såväl som att med hjälp av modeller beskriva effekter på cyklisters skaderisk.
Du hittar rapporten här: VTI rapport 951 Säkerhetseffekten av ökat cyklande
Händerna på ratten – inte på mobilen
Regeringen har nu beslutat om en ändring i trafikförordningen gällande hur mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning får användas av förare under färd på väg. Från och med den 1 februari 2018 kommer det inte längre att vara tillåtet för en förare att använda en mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning genom att hålla den i handen under färd med motordrivet fordon. I december 2013 infördes en bestämmelse med syftet att minska det trafikfarliga användandet av mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning. Enligt bestämmelsen är det tillåtet för förare att använda mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning så länge det inte utgör någon trafikfara. Transportstyrelsen har därefter på regeringens uppdrag utvärderat denna bestämmelse vilket resulterade i ett förslag till regeländring i trafikförordningen och som nu också kommer att genomföras. Ändringen innebär att en förare inte får använda mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning genom att hålla den i handen. Förbudet gäller utan att det behöver göras en prövning av om användningen påverkat framförandet av fordonet negativt.
Sänkt bashastighet i tätort
På uppdrag av regeringen har Trafikanalys utrett förutsättningarna för och effekterna på de nationella transportpolitiska målen av en sänkt bashastighet inom tättbebyggt område. Trafikanalys förordar att en ny bashastighet på 40 km/h införs i tättbebyggt område. De tydligaste effekterna av en sänkt bashastighet finns i en förbättrad trafiksäkerhet och åtgärden skulle därmed kunna bidra till Nollvisionen. Trafikanalys har identifierat ett intervall på 3 till 17 färre omkomna per år som en beräknad effekt av sänkt bashastighet till 40 km/h. Antalet omkomna i trafiken i tättbebyggt område är nu ungefär 65 personer per år. Även positiva effekter för antalet allvarligt skadade skulle uppnås, anger Trafikanalys.
Här finns rapporten om sänkt bashastighet i tätort: Trafikanalys rapport 2017:16 Sänkt bashastighet i tätort
Informations- och kunskapshöjande åtgärder i Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018–2029
NTF har tagit del av Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet och är positiva till att medel avsätts årligen för informations- och kunskapshöjande åtgärder för ökad trafiksäkerhet i vägtrafiken. Detta har efterfrågats av NTF under flera år eftersom en del av utplaningen vad gäller dödade och allvarligt skadade i trafiken troligtvis kan härledas till avsaknaden av attityd- och beteendeförändrande åtgärder. Precis som förslaget lyder så är det viktigt att öka förståelsen för trafiksäkerhetshöjande åtgärder, genomföra insatser för ökad regelefterlevnad och ändra attityder till såväl hastighetsgränser, rattonykterhet som cykelhjälmsanvändning. För att detta ska få effekt krävs det insatser över lång tid och att det genomförs i samverkan med, samt av flera aktörer. NTF framhåller i remissvaret att NTF genom medlemsorganisationer och nätverk samt sitt starka varumärke hos media och allmänhet, har möjlighet att på ett kostnadseffektivt sätt och med stor spridning vara en central aktör i detta arbete.
Och med det vill jag önska en God Jul och en fin inledning av det nya året!
Susanne