Äldre trafikanter

Andelen äldre (≥65 år) utgör 20 procent i Sverige. Många äldre är friska och aktiva och de flesta, oavsett individuella förutsättningar, vill fortsätta leva som tidigare och kunna röra sig på ett säkert sätt i trafiken, vare sig det handlar om att gå, cykla, köra bil eller åka kollektivt. Trafiken är emellertid inte alltid anpassad till alla äldres behov och förutsättningar, utan ibland kan det uppstå problem. Det är viktigt att få hela resan att fungera.

Äldre i dödsolyckor
Äldre (≥65 år) är speciellt utsatta som oskyddade trafikanter och i komplicerade situationer som motorfordonsförare. I genomsnitt under treårsperioden 2017–2019 har 91 äldre omkommit årligen i trafiken, varav 48 bilister, 6 motorcyklister/mopedister, 14 cyklister och 17 gående. De äldre kör i hög grad nyktra, använder bilbälte och håller laglig hastighet, men drabbas i högre utsträckning än andra trafikanter om de blir inblandade i trafikolyckor. De främsta anledningarna till det är den äldre kroppens ökade skörhet och att trafiksystemet inte anpassats efter just denna målgrupp i tillräckligt stor utsträckning. Komplicerade trafiksituationer kan uppstå exempelvis i korsningar och vid vänstersväng, situationer som ställer krav på snabba och korrekta beslut.

Fallolyckor drabbar ofta äldre
Dessutom drabbas gående av fallolyckor, det vill säga singelolyckor där inget fordon i rörelse finns med, i hög grad kvinnor och äldre personer. Totalt över alla åldrar är det årligen fler än 3 000 gående som skadas allvarligt i fallolyckor i trafikmiljön.

Äldre trafikanters begränsningar
Det naturliga åldrandet innebär bland annat att rörligheten minskar och att syn, hörsel och reaktionsförmåga försämras. Äldre kompenserar ofta fysiska svagheter genom att medvetet undvika riskfyllda situationer. Man kan välja väg, anpassa hastigheten, undvika rusningstrafik, mörker, regn och halka samt köra med större marginaler.

Enligt studier bland äldre förare finns det inget som talar för en åldersbaserad omprövning av körkort eller begränsade körkort. Däremot bör utbildning för äldre bilförare fortsätta samt utvecklas. Dessutom bör råd till äldre om att välja bil och utrustning tas fram och spridas. Infrastrukturåtgärder som främjar säker mobilitet för äldre bilförare är separat signalfas för vänstersvängande fordon, eventuellt även separat körfält, samt att komplexa korsningar utan signalreglering byggs om till cirkulationsplatser.

Det finns sjukdomar som hör samman med åldrandet och som kan göra att man inte kan och får köra ett motorfordon, till exempel diabetes, stroke och demenssjukdomar. Det är den behandlande läkaren som ska bedöma om en patients diagnoser bör leda till begränsningar i körning eller indragning av körkortet. För att bibehålla de äldres mobilitet är det viktigt att återkallelse av körkort grundar sig på en noggrann utredning av körförmågan. Resultaten från en omfattande registerstudie visar att det inte finns något som talar för att det behövs en större utredning för eventuellt införande av hälsokontroller för äldre bilförare. Däremot finns det diagnosgrupper med ökad sannolikhet för olycksinblandning som bör utredas närmare men innefatta körkortsinnehavare i alla åldrar. Dessa är bruk av substans, psykiska sjukdomar, epilepsi och diabetes.

Utifrån resultatet i en litteraturstudie om synförmågans mätbarhet och inverkan på säker bilkörning drogs slutsatsen att testning av synförmåga bör bestå av kompletterande tester, att de mest förekommande måtten på synskärpa inte är tillräckliga för att säkerställa säker bilkörning, samt att tester som inrymmer kognitiva aspekter kan komplettera bedömningen av synförmågan. En studie i körsimulator undersökte synens påverkan på körfömåga, oavsett ålder, och det kunde konstateras att fanns signifikanta skillnader vid flera händelser under simulatorkörningen. Förare med god syn upptäckte fordon och gångtrafikanter tidigare, vilket betyder att de uppvisade en bättre reaktionsförmåga och därmed ett säkrare körbeteende. Studien visade att körsimulator kan användas för att bedöma körförmåga och att synfunktioner spelar en viktig roll för säker bilkörning. Ytterligare studier behövs dock för att förstå exakt vilken grad av nedsättning kopplat till varje typ av synförmåga som försämrar körbeteendet och leder till minskad trafiksäkerhet.

Dela på ratten under hela livet
Bland de äldre är det oftast mannen som kör bilen, vilket får som konsekvens att kvinnan tar över bilkörandet först om mannen blir sjuk eller avlider. Hon är då att betrakta som en nybliven bilförare och kan få problem beroende på brist i erfarenhet och rutin, kombinerat med de begränsningar som åldern medför. Därför är det viktigt att under hela livet dela på ratten, det vill säga att båda parter i ett förhållande kör bilen.

NTF Anser…
För att äldre ska kunna röra sig säkert i trafiken anser NTF att det är viktigt med en systemsyn så att både trafikmiljö, fordon och trafikant inkluderas i de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna.

När det gäller trafikmiljö anser NTF att…

• Äldre trafikanter har rätt till en säker trafikmiljö som är utformad med hänsyn till äldres förutsättningar och behov, det gäller infrastrukturen för både motorfordon, cykel och gång.
• En förbättrad hastighetsanpassning är nödvändig för att minska antalet dödade och allvarligt skadade äldre.
• Hastighetsgränsen där många äldre bor och vistas ska vara högst 30 km/tim.
• Övergångsställen ska prioriteras för hastighetssäkring, det gäller både vid skolor och där många äldre rör sig.
• Byggande av korsningar som är komplicerade för äldre motorfordonsförare ska i möjligaste mån undvikas. Om det är möjligt ska de ersättas med cirkulationsplatser. I signalreglerade korsningar är det önskvärt med separat signal för vänstersvängande fordon, eventuellt även separat körfält.
• Förbättringar i trafikmiljön behövs för att förhindra fall‐ och halkolyckor. Det kan till exempel handla om att undvika onödiga nivåskillnader och skarvar i underlaget, och att välja beläggningsmaterial med hänsyn till friktion och jä
• Bättre drift och underhåll behövs av gångbanor för att undvika fallolyckor (se mer under avsnitt: Trafikmiljö, Drift och underhåll).
• Trafiksignaler för gående ska visa grönt under en längre tid.
• Utformning av separata gångbanor och cykelvägar genom tätort ska prioriteras. Alternativt kan delning av gång‐ och cykelvägar med taktil separering användas där det inte är så många trafikanter.

När det gäller fordon anser NTF att…

• Bilindustrin ska erbjuda bilar som är bättre anpassade till äldres behov.
• Tekniska stödsystem i bil som är speciellt anpassade till äldres behov och förutsättningar behöver utvecklas.
• Cykelhandlare ska rekommendera äldre att köpa cyklar som har lågt insteg eller på annat sätt är säkra och bäst lämpade för äldre.

När det gäller trafikant anser NTF att…

• Äldre gående ska använda någon form av halkskydd vid vinterväglag för att undvika halkolyckor.
• Hög ålder i sig inte är ett hinder för att köra bil, motorcykel, moped eller cykel. Det är vissa sjukdomar som är problemet.
• Äldre cyklister ska erbjudas cykelkurser med inriktning på trafiksäkerhet, speciellt om de väljer att börja använda elcykel.
• Äldre ska ha möjlighet att behålla sin mobilitet och på så vis säkra sina sociala och samhälleliga kontakter. Åtgärder som syftar till körkortsåterkallelse ska därför genomföras restriktivt och individuellt.
• Läkare och apotekspersonal ska informera om trafiksäkerhetseffekterna av vissa sjukdomar och mediciner.
• Förarprövare ska få en bättre utbildning om äldres förutsättningar och förmåga.
• Läkare ska uppfylla sin anmälningsplikt att meddela Transportstyrelsen när en patient på grund av trafikfarlig sjukdomsdiagnos inte är lämplig att köra bil, istället för att enbart göra en muntlig överenskommelse med den äldre om att sluta köra bil (vilket också är tillåtet att göra).
• Olika tester av synen ska krävas vid förnyelse av körkortet från 45 års ålder.
• Det ska bli administrativt enkelt att byta ut sitt körkort till en id-handling när man inte längre vill/får köra.