NTF Anser...

Alkohol, droger och läkemedel

Alkohol och droger som kombineras med trafik är en av de starkast bidragande orsakerna till att olyckor inträffar och därmed att människor dödas och skadas.

Rattfylleribrott
Det är enligt lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott förbjudet att köra ett motordrivet fordon om man har en alkoholhalt i blodet som är 0,2 promille eller högre. Brottet klassas som grovt om exempelvis alkoholkoncentrationen i blodet uppgått till minst 1,0 promille. Det är också förbjudet att köra med narkotika i blodet. För narkotika gäller nolltolerans, om det inte är narkotikaklassat läkemedel som är ordinerat av läkare.

Mål för nyktra förare
Målet för trafiknykterheten år 2020 är att minst 99,90 procent av trafikarbetet ska ske med nyktra förare, det vill säga förare med en blodalkoholhalt under 0,2 promille. Utvecklingen följs genom en mätserie som bygger på data från polisens kontrollverksamhet. I denna finns ingen information om förekomst av droger, utan andelen nyktra förare är enbart med avseende på alkohol. År 2018 var andelen trafikarbete med nyktra förare 99,73 procent.

Ökad dödsrisk med alkohol i kroppen
Det finns ett tydligt samband mellan risken att som personbilsförare dödas i en trafikolycka och vilken mängd alkohol man har i kroppen. För det lägsta koncentrationsintervallet, 0,2–0,4 promille, är den skattade risken relativt en nykter förare cirka 12 gånger. Risken ökar sedan med ökad alkoholkoncentration och för intervallet 2,2–2,4 promille är den relativa risken nästan 1 300 gånger. Riskkurvan ser olika ut på dagen och på natten, för intervallet 2,2–2,4 promille är den skattade riskökningen cirka 3 300 gånger på natten och cirka 1 100 gånger på dagen.

Alkohol- och drogrelaterade dödsolyckor
Av Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor framgår att antalet omkomna alkoholpåverkade personbilsförare årligen är omkring 25 personer, vilket utgör cirka 20–25 procent av de omkomna personbilsförarna. Totalt omkom 75 personer i alkohol- eller drogrelaterade olyckor under 2018. I en sådan olycka har alkohol och/eller droger påvisats hos en inblandad motorfordonsförare, gående eller cyklist. Det var 44 personer som omkom i olyckor som enbart var alkoholrelaterade, 22 i olyckor som enbart var drogrelaterade och 9 i olyckor som var både alkohol- och drogrelaterade. Totala antalet omkomna var stort år 2018 (324 personer) och andelen omkomna i alkohol- eller drogrelaterade olyckor blir därmed 23 procent.

Illegala droger och mediciner i trafiken
Drogerna som förekommer i trafiken kan dels vara olagliga, dels lagliga läkemedel som sätter ned körförmågan. För att polisen ska kunna övervaka förekomsten av droger i trafiken behöver de få möjlighet att utföra slumpmässiga kontroller av droger, något som inte är tillåtet idag. De måste också få tillgång till betydligt enklare metoder för att testa drogförekomst.

I en studie bland förare på väg förekom illegala droger hos 0,4 procent av förarna och läkemedel hos 2,1 procent. De vanligaste illegala drogerna bland förare på väg var amfetaminer och THC (cannabis). Smärtstillande opioider var det vanligaste förekommande läkemedlet, följt av sömnmedel och lugnande medel. I en studie av dödade förare var 68,8 procent negativa för alla substanser. Alkohol förekom i 19,5 procent av förarna, varav 3,5 procent var i kombination med illegala droger och/eller läkemedel. Illegala droger förekom hos 3,5 procent av de dödade förarna och läkemedel i 6,3 procent. I 2,1 procent av de dödade förarna förekom en kombination av illegala droger och läkemedel. Amfetaminer var den vanligaste illegala drogen och sömnmedel var det vanligaste enskilda läkemedlet.

Åtgärder för att hindra rattfylleri
På sikt finns en potential i tekniska lösningar som upptäcker om förarens körförmåga är nedsatt. Sådana system kan minska rattfylleriet, men under tiden krävs andra insatser. Åtgärder för att hindra rattfylleribrott eller återfall i rattfylleri är bland annat polisens kontroller med alkoholutandningsprov, alkolås i fordon, rehabiliteringsprogram, informationskampanjer och alkolås efter rattfylleri.

Smadit-modellen för att hindra återfall i rattfylleri
I Sverige har Smadit-modellen (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) använts med framgång sedan många år. Den innebär att den misstänkte rattfylleristen redan av polisen ska få ett erbjudande om samtal om sina alkoholvanor med socialtjänst eller beroendevård, och att samtalet ska hållas så snart som möjligt, helst inom 24 timmar. Smadit-modellen har utvärderats i olika undersökningar och funnits vara samhällsekonomiskt lönsam men även ha förbättringspotential. Bland annat behöver fler drograttfyllerister, och även fler alkoholrattfyllerister få erbjudandet, som visat sig vara livsavgörande för några av de intervjuade rattfylleristerna. Under 2017 blev Folkhälsomyndigheten samordnande myndighet för de nationella myndigheter som samverkar enligt Smadit-modellen.

Alkolås efter rattfylleri
Alkolås efter rattfylleri är ett system som innebär en möjlighet att få ett körkort med villkor om alkolås som alternativ till återkallat körkort. Ansökan sker till Transportstyrelsen och villkorstiden är 1 eller 2 år beroende på graden av rattfylleri, eventuell diagnos eller återfall i rattfylleri. Utvärdering visar att cirka 30 procent av alla som fick körkortet återkallat på grund av alkoholrattfylleri ansökte om och beviljades alkolås. Både deltagare och icke deltagare i alkolåsprogrammet upplevde en förbättrad hälsa när det gått ett tag efter rattfyllerihändelsen och de rapporterade också en minskad alkoholkonsumtion. Det största hindret för att öka deltagandet i systemet med alkolås efter rattfylleri är kostnaden, men det finns även andra orsaker som bidrar till att man inte ansöker.

Polisens rattfyllerikontroller
Det är oroväckande att antalet alkoholutandningsprov som polisen årligen utför minskat så kraftigt under senare år. År 2018 utfördes drygt 1 miljon alkoholutandningsprov (ungefär samma antal som 2016 och 2017) jämfört med 2,7 miljoner år 2011. Antalet anmälda alkoholrattfylleribrott har också minskat under denna tidsperiod, till cirka 11 600. Problem med eftersupning Ett problem som ännu inte klarats ut är den så kallade eftersupningen. Det innebär att föraren säger sig ha druckit alkohol efter att en olycka inträffat men innan polisen hunnit göra någon alkoholkontroll. Det är mycket svårt att påvisa om alkoholen druckits före eller efter olyckan. En möjlig väg att motverka eftersupningsproblemet är att förbjuda den, så som man gjort i Norge.

 

NTF Anser…

Alkohol, droger och läkemedel i trafiken måste minskas genom en kombination av åtgärder med inriktning på attityder, teknik, övervakning, rehabilitering och lagstiftning. NTF anser att det är viktigt med en systemsyn så att både lagstiftning och övervakning, fordon, och trafikant inkluderas i de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna.

När det gäller lagstiftning och övervakning anser NTF att…
• Antalet kontroller av alkohol och droger ska öka, både i preventivt syfte och på tider och platser där sannolikheten att påträffa rattfyllerister är stor.
• Lagstiftningen ska ändras så att slumpmässiga kontroller av andra droger än alkohol kan genomföras.
• Påföljderna för rattfylleri ska skärpas. Vid rattfylleribrott ska straffskalans övre del nyttjas i högre grad och tillämpningen ska vara enhetlig.
• Fängelsestraff, elektroniska fotbojor och samhällstjänst ska kombineras med rehabiliteringsinsatser och krav på alkolås.
• Automatiska nykterhetskontroller, exempelvis så kallade alkobommar ska införas på strategiska platser.
• Möjligheten att hävda eftersupning för att försöka bli frikänd från rattfylleri ska stoppas genom att införa en ändring i trafikbrottslagen.  

När det gäller fordon anser NTF att…
• Utveckling av alkolås ska intensifieras mot sådana som inte kräver någon aktivitet från föraren utan mäter alkoholförekomst automatiskt, exempelvis i förarens utandningsluft eller förarens blod när huden på fingertoppen berör ratt eller startknapp.
• Alkolås ska vara obligatoriskt i alla nya personbilar och motorcyklar, samt i alla bussar och lastbilar.
• Motorfordon i yrkesmässig trafik ska utrustas med alkolås. Krav på alkolås ska ställas vid upphandlingar.

När det gäller trafikant anser NTF att…
• Förarutbildningen och trafikundervisningen i skolan ska ge en klar insikt i de extremt höga risker som är förenade med alkohol och droger i trafiken.
• Läkare och apotek ska informera om trafiksäkerhetseffekter av läkemedel.
• Läkarna ska ha skyldighet att meddela Transportstyrelsen när en patient på grund av olämplig läkemedelskonsumtion inte bör köra motorfordon.
• Läkarna ska ha skyldighet att meddela Transportstyrelsen när en patient på grund av alkoholberoende/ alkoholmissbruk inte är lämplig att köra motorfordon.
• Smadit-metoden ska införas i alla kommuner.
• Det inom Smadit-metoden ska vara obligatoriskt med ett första samtal för att utreda eventuella alkoholproblem och vid behov uppmuntra till rehabilitering.
• Metoder att påvisa drogpåverkan ska utvecklas så att polisens övervakning av drogförekomst blir effektivare och mindre resurskrävande.