Höstens nyhetsbrev handlar om utvecklingen när det gäller omkomna i vägtrafiken under 2018, och några nya regler som kommit. Vi berättar om bältesanvändningen i buss och företags erfarenheter av att vara certifierade i trafiksäkerhet enligt ISO 39001. En studie om norska insatser för ökad cykelhjälmsanvändning presenteras också.
Utvecklingen av omkomna i vägtrafiken
Under 2017 omkom totalt 253 personer i vägtrafiken, vilket var det lägsta antalet sedan 1940-talet. Utvecklingen under 2018 ser inte lika positiv ut. Under januari till september har preliminärt 225 personer omkommit. Motsvarande tidsperiod under 2017 var det 204 omkomna. Därför behöver snabba åtgärder tas för att om möjligt nå etappmålet år 2020 om maximalt 220 dödade. Trafikverket, som har regeringens uppdrag att leda den övergripande samverkan i trafiksäkerhetsarbetet för vägtrafik i syfte att uppnå Nollvisionen och gällande etappmål, gör nu en kraftsamling inför år 2020. Trafikverket tar tillsammans aktörer inom Gruppen för Nollvisionen i Samverkan (GNS Väg), däribland NTF, fram en Aktionsplan för säker vägtrafik 2019 – 2022.
Aktionsplanen baseras på tre prioriterade insatsområden:
Nya regler
Det har kommit några nya regler som jag vill informera om. Sedan den 1 augusti får, om särskild försiktighet iakttas, cyklande som fyllt 15 år använda körbanan även om det finns en cykelbana. Detta gäller under förutsättning att den högsta tillåtna hastigheten på körbanan inte är högre än 50 kilometer i timmen. Här hade NTF önskat att den högsta tillåtna hastigheten skulle vara 40 km/tim.
Sedan den 15 oktober ska gående på en gemensam gång- och cykelbana om möjligt använda vänster sida i färdriktningen. Denna regel underlättar samspelet på den gemensamma gång- och cykelbanan genom att den gående och cyklisten möts och därmed kan ha ögonkontakt.
När det gäller resor i buss som är utrustad med bilbälten, ska alla som är äldre än tre år använda en plats som är försedd med bilbälte, om en sådan plats är tillgänglig, och använda bältet. Sedan den 1 oktober finns ett utökat krav på information om att använda bältet i bussar i beställningstrafik och i linjetrafik på längre linjer med få stopp, samt på busstransporter som inte utgör yrkesmässig trafik. Det är bussens förare, annan ombordpersonal, ledsagare eller den som utsetts till ledare för en grupp som är ansvariga för att lämna information om att bussresenärerna ska använda bälte under resan. Informationen kan lämnas genom direkta utrop, men även genom förinspelade meddelanden och ska upprepas på nytt efter varje stopp där passagerare kliver på. Det ska också finnas väl synliga analoga eller digitala skyltar, eller en bild med vit symbol mot blå bakgrund placerad väl synlig vid varje sittplats.
Läs mer i Trafikförordningen (1998:1276) 4 kap. 10 a -10 d §§ och i Transportstyrelsens föreskrift TSFS 2018:51.
Bältesanvändning i buss
Vid VTI har man observerat bältesanvändningen hos passagerare i buss och hos bussförare, samt förekomst av förarens utrop om bältesanvändning. Studiens resultat visade att bältesanvändningen bland passagerare var 92 procent i beställningstrafik, 50 procent i kommersiell linjetrafik och 27 procent i regional linjetrafik. Förarnas användning var 100 procent i beställningstrafik, 79 procent i kommersiell linjetrafik och 85 procent i regional linjetrafik. I beställningstrafiken var det 86 procent som erfarit utrop om att bälte ska tas på, i kommersiell linjetrafik var det 61 procent och i regional linjetrafik var det 19 procent.
VTI:s slutsatser är att åtgärder behövs för att öka användandegraden, särskilt i linjetrafiken, och att det framför allt i linjetrafiken finns stora brister i informationen om att ta på bältet. Frågan är om det utökade informationskravet är tillräckligt eller om ytterligare informations- och kunskapshöjande åtgärder krävs för att öka bältesanvändningen i buss?
Läs mer i VTI notat 16-2018, Bälte i buss
ISO 39001 – Certifiering i trafiksäkerhet
NTF har genomfört en intervjustudie med gods-och persontransportföretag som är certifierade i trafiksäkerhet enligt ledningssystemet ISO 39001.
De slutsatser vi kan dra från studien är att företagsledningen genom att arbeta efter ISO 39001 får ett mer strukturerat arbetssätt, mer ordning och reda, en röd tråd genom allting och en insikt i vad som påverkar skadestatistiken. Att certifiera sig är ett tydligt ställningstagande för trafiksäkerhet, vilket har mottagits positivt av anställda, kunder, myndigheter och andra intressenter. Certifieringen leder till en större säkerhet och bättre arbetsmiljö, förhöjd kvalitet och man upplevs som en mer attraktiv arbetsgivare. Företagsledningen anser att om man redan är certifierad i kvalitet eller miljö, så är det inte mycket extra arbete att också certifiera sig i trafiksäkerhet. Och om man inte har någon certifiering alls, så vinner man på att samtidigt certifiera sig efter alla tre standarderna, eftersom det är liknande processer. Företagen har erfarit minskade kostnader för skador, både på personal och fordon. För att fler företag ska certifiera sig anser man att krav på ISO 39001-certifiering måste börja ställas i upphandlingar som exempelvis gäller gods- och persontransporter. Det skulle även kunna vara ett krav som ställs för att få trafiktillstånd. Sänkta försäkringspremier kan också locka till att fler företag väljer en ISO 39001-certifiering.
Norska insatser för ökad cykelhjälmsanvändning
NTF har studerat Norges utveckling när det gäller cykelhjälmsanvändning och de insatser, i form av information och kampanjer, man genomför för att öka användningen. Norge har ingen cykelhjälmslag för någon åldersgrupp, medan vi i Sverige har en cykelhjälmslag för barn under 15 år. I Norge var cykelhjälmsanvändningen bland vuxna cyklister över 17 år, 61 procent år 2017, vilket är en ökning med 27 procentenheter under en dryg tioårsperiod. I Sverige har hjälmanvändningen bland vuxna cyklister på allmänna cykelstråk ökat med 19 procentenheter under samma tidsperiod, till 40 procent.
I den norska skolan finns kunskapsmål som gäller trafik och trafiksäkerhet inskrivna i läroplanen och därför finns ett kontinuerligt och strategiskt arbete i skolan om trafiksäkerhet. NTF:s systerorganisation Trygg Trafikk förser skolorna med material till skolans utbildning, och när det gäller cykel och cykelsäkerhet rekommenderar man en längre inlärningsperiod med teori samt praktisk träning. Skolans arbete med trafik och trafiksäkerhet lägger alltså grunden till en hög cykelhjälmsanvändning.
Dessutom genomför Trygg Trafikk cykelhjälmskampanjer till vuxna cyklister, främst vardagscyklister, och ibland riktat speciellt mot kvinnor och studenter, som i lägre grad använder hjälm. Kampanjerna är fleråriga och gör att budskapet återkommer. Under senare år har kampanjen ”Finn din hjelm” genomförts. Den ville visa att det finns flera cykelhjälmar än man tror och att det går att hitta en hjälm man trivs med och vill bli sedd i.
Se gärna ett klipp från kampanjerna nedan eller ladda ner rapporten. Där finns länkar till klipp från kampanjen. En kampanj som pågår 2017-2019 är ”Verre er det ikke – Bruk sykkelhelm”. Den pågår i sociala medier och visar kändisar som i korta filmklipp ändrar attityd och inställning till cykelhjälm. Budskapet är att ”Så vanskelig er det faktisk ikke”, det vill säga, det är inte alls så svårt.
Rapporten NTF - 2018:1 Norska insatser för ökad cykelhjälmsanvändning
Med önskan om en fin höst!
Susanne
Trygg Trafikks kampanj - "Finn din hjelm"
Exempel från kampanjen - "Verre er det ikke - Bruk sykkelhelm"