Trötthet

Trötthet som olycksorsak har uppmärksammats mer och mer under senare år. Det är dock svårt att bedöma hur stort problemet är eftersom det inte anges i polisens och sjukvårdens rapportering till olycksdatabasen Strada.

Vad säger lagen om trötthet?
I Trafikförordningen (1998:1276) 3 kap. 1 § fastslås: ”Fordon får inte föras av den som p.g.a. sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol, andra stimulerande eller bedövande ämnen eller av andra skäl inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt”. Påföljden regleras av trafikbrottslagens (Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott) första paragraf om misstänkt vårdslöshet i trafik. Det är dock svårt att avgöra om en olycka har orsakats av en uttröttad förare, om inte föraren själv anger detta.

Yrkestrafikens kör- och vilotider
Inom yrkestrafiken finns EU-regler för kör- och vilotider som bland annat gäller maximal veckoarbetstid, raster, viloperioder och nattarbete. Regleringen finns för att förbättra skyddet för förares hälsa och säkerhet, för att förbättra den allmänna trafiksäkerheten samt för att det ska vara lika konkurrensvillkor för transportföretagen.

Vad ger ökad trötthet?
Begreppen trötthet och sömnighet används, där sömnighet är den del av tröttheten då kroppen strävar efter att få somna. Vanligtvis används trötthet och sömnighet som synonymer. Det finns olika sjukdomsdiagnoser som medför ökad trötthet, exempelvis sömnapné, snarksjukdom eller annan sjukdom med sömnstörning samt narkolepsi, vilka kan utgöra hinder för körkortsinnehav. Diabetes, epilepsi och Parkinson kan också ge påverkan av trötthet. Även viss medicinering kan ge upphov till trötthet liksom användning av alkohol och droger.

Förekomst av trötthet i trafiken
För att få veta hur stor förekomsten av trötthet är i trafiken ställs en sådan fråga i Trafiksäkerhetsenkäten. År 2018 uppgav 15,3 procent att de någon gång under de senaste 12 månaderna somnat eller nästan somnat när de kört bil. Det är ungefär lika stor andel som i tidigare års mätningar. Det är vanligare att ha somnat bland unga bilförare, särskilt i åldern 20–24 år, där 24,1 procent svarade ja. Totalt sett (alla åldrar) är det en större andel män än kvinnor som uppger att de somnat eller nästan somnat under bilkörning, 16,2 procent jämfört med 12,8 procent.

Hos vilka trafikanter är risken för trötthet extra stor?
Utifrån djupstudier bedöms att 20–30 procent av vägtrafikolyckorna är trötthetsrelaterade. Tröttheten ökar i samband med att föraren druckit alkohol, eller vid en sjukdomsdiagnos (exempelvis sömnapné). Riskgrupper är framförallt unga förare, yrkesförare, skiftarbetare och förare med sömnstörningar. Det finns också en högre olycksrisk sent på natten (kl. 03-05) med anledning av kroppens reglering av dygnsrytm.

Åtgärder mot trötthet
De viktigaste åtgärderna för att undvika trötthet under körning är att föraren får tillräckligt med sömn och undviker att köra på natten. Vid sömnighet under körning ska föraren stanna bilen och sova en kort stund. En effektiv åtgärd i vägmiljön för att förhindra trötthetsrelaterade olyckor är frästa eller upphöjda räfflor i vägens sida och/eller vägens mitt. Räfflorna skapar vibration och ett starkt ljud när fordonet kör på dem. Sömnigheten återkommer dock efter cirka fem minuter, men påkörningen av räfflorna har gett föraren en indikation om att vila behövs. Även mittseparering, sidoräcken och rensning av sidoområden är åtgärder som minskar skadekonsekvenserna vid trötthetsrelaterade olyckor. Trötthetsproblemet är en obligatorisk del i riskutbildningarna för A- och B-körkortsbehörigheter. För yrkesförare som genomgår utbildning för yrkeskompetensbevis ingår risken med trötthet.

Det finns olika tekniska stödsystem som upptäcker tecken på sömnighet hos föraren, varnar när detta inträffar eller på andra sätt gör att risken för olycka eller allvarlig skada minskas. Trötthetsvarnare identifierar rattens styrmönster och reagerar om en viss typ av ratt/ fordonsrörelser registreras. Även mer avancerade system med sensorer och kameror kan användas för att bland annat fånga blinkfrekvens. Vid vissa typer av avvikelser varnar systemet föraren, oftast genom ett meddelande eller en bild av en kaffekopp på instrumentbrädan, det finns även system med vibration i sätet. Systemet kräver ett aktivt, strategiskt beslut om en motåtgärd från föraren, och förutsätter också att det finns lämpliga rastplatser. Andra tekniska stödsystem som körfältsbytesvarnare, kurshållningsassistans, automatisk farthållare och automatiska bromsar hjälper till att undvika trötthetsrelaterade felhandlingar som kan leda till olyckor och skador.

Inom yrkestrafiken behövs ett medvetet arbete för att undvika trötthetsrelaterade olyckor. Det kan ske genom att företagen har ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2001:1 (som gäller för alla arbetsgivare) och ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete, exempelvis genom ISO 39001 ledningssystem för trafiksäkerhet.

NTF Anser…
När det gäller trötthet som orsak till olyckor och skador anser NTF att det är viktigt med en systemsyn så att både trafikmiljö, fordon och trafikant inkluderas i de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna.

När det gäller trafikmiljö anser NTF att…

• Alla trafikanter har rätt till en trafikmiljö som är säker och förlåtande. För motorfordonstrafikanter kan det handla om att vägar med hastigheter över 80 km/tim ska ha mittseparation och rensade sidoområden eller sidoräcken, vilket kan minska skadekonsekvenserna vid trötthetsrelaterade olyckor.
• Bullerremsor och frästa räfflor vid vägkant och i vägens mitt ska användas på vägar utanför tättbebyggda områden som inte har mittseparering och förlåtande sidoområden.

När det gäller fordon anser NTF att…

• Bilindustrin ska fortsätta utvecklingen av system som registrerar trötthet och varnar och stödjer föraren. Dessa system ska inte gå att koppla ur.
• En ökad automatisering av föraruppgiften kan medföra risker och förändrade beteenden som bilindustrin ska uppmärksamma och beakta.

När det gäller trafikant anser NTF att…

• Medvetenheten om trötthetsproblematiken ska öka bland alla trafikanter så att trafikanter ska förstå faran med att köra nattetid eller när man sovit för lite, och därmed om möjligt avstå från den tänkta resan.
• Transportföretagen ska ta ett ansvar för att anställda förare kontrolleras/utreds för sjukdomar som kan ge ökad trötthet så att de därmed kan få den hjälp de behöver för ett säkert yrkesutövande.
• Information och utbildning om trötthet som olycksorsak ska stärkas, exempelvis hur man förebygger trötthet och vad man ska göra om man blir akut trött.
• Upphandlare och utförare av transporter ska ta ett ökat ansvar för att minska de trötthetsrelaterade olyckorna. Detta kan göras genom att ställa krav på ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete, exempelvis certifiering enligt ISO 39001.
• Polisen ska i högre grad övervaka efterlevnaden av yrkestrafikens kör- och vilotider.
• Rapportering av trötthet som olycksorsak ska utvecklas, så att det blir möjligt att följa omfattningen av trötthetsrelaterade olyckor.