NTF Anser...

Resande i kollektivtrafiken

En ökad andel kollektivtrafik är ett steg på vägen mot Nollvisionen, vilket också bidrar till minskad miljöbelastning. I vägtrafiken handlar det kollektiva åkandet om att åka med buss, men även spårvagn finns i vägmiljön, samt hållplatser/stationer till tunnelbana och tåg.

För att människor ska välja kollektivtrafik krävs att den är säker, tillgänglig, prismässigt attraktiv, pålitlig, bekväm, och inte avsevärt förlänger restiderna – såväl på landsbygd som i tätort. Det ska vara enkelt att byta mellan kollektiva färdmedel och mellan kollektivtrafik, cykel, gång och motorfordon, men bytesmöjligheterna får inte försämra trafiksäkerheten.

Säkert att resa i buss
Att resa med buss är generellt cirka tio gånger säkrare än att resa med bil. Det är därmed det mest trafiksäkra sättet att resa under förutsättning att även färden till och från hållplatsen är säker. De största riskerna som är kopplade till kollektivtrafiken är för de trafikanter som är utanför fordonet. Det gäller dels kollektivtrafikanternas färd till och från hållplats, som ofta sker till fots eller med cykel, dels andra medtrafikanter (vilka i tätort ofta är oskyddade). Trafikmiljöns design får aldrig gå före trafiksäkerhet och säkerheten för de som är utanför bussen, spårvagnen eller tåget måste vägas in i planering och utformning.

Bussars klassificering
Den svenskregistrerade bussflottan består av cirka 15 000 tunga bussar i trafik. Det finns en klassindelning I, II och III för bussar som är inrättade för fler än 22 passagerare och en klassindelning A och B för bussar som är inrättade för högst 22 passagerare. Buss klass I är gjord för stadstrafik, har ej bälteskrav och tillåter stående. Buss klass II är gjord för regionaltrafik (inom länstrafik) och används även ofta i förortstrafik i anslutning till stora städer. Bussarna är som regel utrustade med bälten, även om det inte är lagkrav på bälte utan bara på infästningspunkter för bälten. Bussarna tillåter stående passagerare. Buss klass III är gjord för långväga busstrafik och utnyttjas i beställningstrafik samt som ”turistbussar” och i interregional linjetrafik (expressbusstrafik). Bussarna har bälteskrav och tillåter inte stående passagerare. Buss klass A är gjord för stads-, förortstrafik och mer kortväga regional trafik och har såväl sittplatser (ej bälteskrav) som ståplatser. Buss klass B är gjord för beställningstrafik, inklusive turistbusstrafik, regiontrafik, skolskjuts, har bälteskrav och tillåter inte stående passagerare.

Krav på säkerhet i buss
Vid planering av kollektiva transporter måste regionerna, landstingen och kommunerna ställa krav på säkerhet såväl i fordonen som på vägen till och från hållplatserna. Hela resan-perspektivet måste finnas med. Ett sätt är att i upphandling ställa krav på att utförarna av kollektivtrafik ska ha ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete, exempelvis certifiering enligt ISO 39001.

Bälteskrav i buss
Enligt trafikförordningen (1998:1276) 4 kap 10 a § ska alla som är äldre än tre år och som färdas i en buss som är utrustad med bilbälten använda en plats som är försedd med bilbälte, om en sådan plats är tillgänglig, och använda bältet. Vid lokala transporter i tättbebyggda områden får dock passagerare använda en annan plats än en plats som är försedd med bilbälte. Föraren, annan ombordpersonal, ledsagare och ledare för en grupp ska vidta lämpliga åtgärder så att passagerare som är under femton år använder bilbälte eller annan särskild skyddsanordning.

Information till passagerare i en buss om skyldigheten att använda bilbälte ska lämnas av bussens förare, annan ombordpersonal, ledsagare eller den som utsetts till ledare för en grupp. Informationen får ges genom förinspelade ljudmeddelanden. På bussar i beställningstrafik ska information ges på nytt efter varje stopp där passagerare kliver på. Detsamma gäller bussar i linjetrafik på längre linjer med få stopp samt busstransporter som inte utgör yrkesmässig trafik. Informationen om skyldigheten att använda bilbälte ska även ges genom väl synliga analoga eller digitala skyltar, eller med en bild med vit symbol mot blå bakgrund placerad väl synlig vid varje sittplats. (TSFS 2018:51). Det finns också allmänna råd om lämpliga åtgärder som avser passagerare under 15 år.

Små barn i buss på landsväg
Barn som är tre år eller yngre omfattas inte av Trafikförordningens bältesregler. De kan därför inte färdas lika säkert som övriga passagerare i buss, om de inte ges möjlighet att använda en särskild skyddsanordning tillsammans med bältet. Barnen behöver sitta fastspända för att inte riskera att fara runt i bussen, eller ut ur bussen, och skada sig själva och andra vid en kraftig inbromsning eller olycka. De yngsta barnen kan färdas bakåtvänt i ett babyskydd om stolens bälten räcker till för att montera babyskyddet. Barn från och med 1 år kan färdas på bälteskudde som bussbolaget tillhandahåller eller som tas med. En bälteskudde är bra även för barn över tre år för att bältet ska hamna på rätt plats på kroppen. För barn över 1 år är det således svårt att åka bakåtvänt. Det finns system för eftermontering som möjliggör att barn upp till 18 kg kan sitta bakåtvända i buss. Dessa säten finns monterade i en del busslinjer. Om bussen har stolar där man sitter baklänges kan en sådan plats med fördel väljas för barnen, och även av vuxna. Det är mycket säkrare att sitta bakåtvänt, framför allt för mindre barn, men även gravida, speciellt vid kollisioner i fronten.

Bältesanvändning och stående i buss
Olyckor med buss som leder till dödade och allvarligt skadade är sällsynta, men när de inträffar kan olyckan få stora konsekvenser i form av personskador om passagerarna inte är bältade. Det finns tydliga samband mellan skadeutfall och bältesanvändning vid olyckor med buss. Bältesanvändningen i buss måste därför öka, vilket också framgår av en observationsstudie. Studien visar att bältesanvändningen bland passagerare är 92 procent i beställningstrafik, 50 procent i kommersiell linjetrafik och 27 procent i regional linjetrafik. Utifrån diskussioner i fokusgrupper och en enkät konstaterar författarna att i hastigheter över 60 km/tim bör alla passagerare erbjudas en sittplats med bälte och krav på bältesanvändning. I hastigheter 60 km/tim eller lägre bör krav på bälte utredas vidare. Den åtgärd som konstateras ha störst säkerhetsnytta i lägre hastigheter är om alla passagerare sitter ner snarare än om de är bältade.

Tester som Volvo Bussar har gjort visar att trepunktsbälten är överlägset bäst i förhållande till tvåpunktsbälten vid rundslagning (roll over) och även i frontalkollisioner. Trepunktsbältet fångar effektivt upp rörelseenergin i övre delen av kroppen så att man inte slår i stolen framför. Kraven på stolens infästning och ryggstödets hållfasthet är också högre vid användning av trepunktsbälten.

NTF Anser…

När det gäller trafiksäkerhet för resande i kollektivtrafik anser NTF att det är viktigt med en systemsyn så att både trafikmiljö, fordon och trafikant inkluderas i de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna. Det är dessutom viktigt att krav och ansvarsfördelning omfattar trafiksäkerhet.

När det gäller krav och ansvarsfördelning anser NTF att…
• De som upphandlar och utför kollektivtrafik ska erbjuda säkra fordon med bälten och barnskydd i fordon som ska köras i hastigheter över 60 km/tim.
• Trafikbolagen ska hjälpa föraren att ta sitt ansvar för att köra nykter, utvilad, använda bälte, och att inte köra för fort.
• Trafikbolagen ska hjälpa föraren att informera passagerarna om att använda bälte.
• Krav på ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete, exempelvis certifiering enligt ISO 39001, ska ställas vid upphandling av skolskjutsar, färdtjänst och övrig kollektivtrafik.
• Upphandlarna ska ställa krav på att ersättningsbussar för inställda tåg där resorna görs i hastigheter över 60 km/tim ska ha bälten och bälteskuddar för barn, samt inte tillåta stående passagerare.

När det gäller trafikmiljö anser NTF att…
• Väghållarna ska öka säkerheten vid hållplatser, stationer och vägen till och från hållplatserna, där många oskyddade trafikanter rör sig. Säkerheten ska speciellt anpassas till barns, äldres och funktionshindrades förutsättningar och behov. Detta gäller både utformning och drift- och underhållsåtgärder (främst snöröjning och halkbekämpning). Trafikmiljöns design får aldrig gå före trafiksäkerheten.
• Det ska vara enkelt att på ett trafiksäkert sätt byta mellan kollektiva färdmedel och mellan kollektivtrafik, cykel, gång och bil.

När det gäller fordon anser NTF att…
• Fordonen ska vara säkra både för passagerarna och för andra trafikanter.
• Särskilda åtgärder ska vidtas för att erbjuda barn säkra platser i buss.
• Stående passagerare i bussar som färdas i hastigheter över 60 km/tim ska inte tillåtas.
• Bältespåminnare för föraren ska vara standard

När det gäller trafikant anser NTF att…
• Trafikanter ska motiveras att ur trafiksäkerhetssynpunkt använda kollektivtrafik.
• Passagerare i buss ska genom informations- och kunskapshöjande åtgärder motiveras att alltid använda bältet.
• Passagerare med små barn ska stärkas i att efterfråga säkert resande för barn i buss.
• Föraren alltid ska använda bältet, både i stadstrafik och regionaltrafik.