NTF Anser...

Barn som trafikanter

Barnens trafiksäkerhet är de vuxnas ansvar, samtidigt som barnen, enligt FN:s barnkonvention, ska vara delaktiga i beslut som rör deras liv och hälsa. Med barn avses här åldrarna 0–12 år.

Barnens begränsningar i trafiken
Många av barnens funktioner är inte färdigutvecklade förrän i tonåren. Barnens begränsningar gäller bland annat sådant som att identifiera varifrån ljud kommer, bedöma avstånd och hastighet på fordon, använda sitt perifera seende, skilja på höger och vänster, göra flera saker samtidigt, och bedöma risker. Barn är också korta till växten och ser därför saker i sin omgivning sämre och syns sämre för andra trafikanter. Vuxna, både föräldrar och lärare, måste vara medvetna om barnens begränsningar, vilket innebär att trafikundervisning inte får leda till att barnets förmåga att hantera trafik överskattas. Barn kan lära sig mycket om trafik och trafiksäkerhet, men man kan inte kräva eller lita på att dessa kunskaper kommer till riktig användning. Barn är impulsiva, har svårt att bedöma risker och att förstå konsekvenser av sitt handlande. De har varken den erfarenhet eller den förståelse som behövs för att klara sig själva i trafiken.

När kan barn vistas i trafiken på egen hand?
Trafikmiljön ser olika ut och barn är olika, det är därför svårt att ange en ålder då de flesta barn klarar att vistas i trafiken på egen hand. En grov tumregel kan vara att barn kan gå till skolan i måttligt trafikerade miljöer vid 9–10 års ålder och cykla i trafiken vid 11–12 års ålder. Men det finns förstås trafikmiljöer där inga barn borde vistas på egen hand, samtidigt som yngre barn kan cykla till skolan om det finns säkra, trygga och sammanhängande cykelbanor med säkra korsningar och passager. Ytterligare en faktor är barns vana vid att vara i trafiken. Att klara av att cykla på egen hand kommer inte av sig själv utan förutsätter träning och erfarenhet.

Barn i dödsolyckor
Sverige hör till de säkraste länderna när det gäller barn i trafiken. År 2018 omkom 5 barn, där en 10-åring satt i personbil och övriga i åldern 2–4 år omkom som gående. I genomsnitt under 3-årsperioden 2016–2018 har 4 barn i åldern 0–12 år omkommit per år.

Hur åker barn säkert i bilen?
De viktigaste åtgärderna för barn som bilpassagerare är att färdas i säkra bilar och att använda rätt bilbarnskydd på ett riktigt sätt. Trafikförordningen (1998:1276) 4 kap 10 § säger att ”Barn som är kortare än 135 cm ska använda bilbarnstol, bälteskudde eller annan särskild skyddsanordning för barn istället för eller tillsammans med bilbältet”. I Sverige rekommenderas dessutom att barn ska sitta bakåtvänt till 4–5 års ålder, och därefter i bältesstol, bälteskudde eller integrerat barnskydd till 10–12 års ålder.

Efterlevnaden av de svenska rekommendationerna är dock inte tillräckligt god. En undersökning från år 2017 visar att bland barn på väg till förskola färdades 82 procent av 2-åringarna, 57 procent av 3-åringarna och 17 procent av 4-åringarna bakåtvända.

Barn som åker buss
Trafikförordningen (1998:1276) 4 kap 10a §.om bältesanvändning omfattar inte barn som är 3 år eller yngre som åker buss, samtidigt som bussar oftast saknar anpassade barnskydd. Detta gör att små barn oftast inte kan färdas lika säkert som andra passagerare i buss. Det finns dock tekniska lösningar med integrerade stolar som kan fällas till en barnstol för bakåtvänt åkande upp till 18 kg. Äldre barn kan färdas framåtvända på en bälteskudde tillsammans med bussens bälte.

Barn som åker skolskjuts
Många barn åker skolskjuts till skolan vilket är miljövänligt och trafiksäkert om vägen till och från hållplatsen är säker. Barnen har rätt till kompetenta förare, säkra fordon med egen sittplats med bälten till alla, säkra hållplatser och säkra vägar till och från skolskjutsen.  

Barn som går och cyklar till skolan
För de barn som bor nära skolan är det bästa alternativet, ur miljö- och hälsosynpunkt, att gå eller cykla. Att skjutsa barnen till skolan gör att det blir mycket trafik kring skolan och ökar föräldrars oro för sina barns trygghet och säkerhet. Ett alternativ är att starta en så kallad ”vandrande skolbuss”, där föräldrar som bor i närheten av varandra turas om att gå med barnen, och plockar upp barnen som bor längs vägen, till skolan. Det är viktigt att som förälder ställa krav på barnens skolväg och trafikmiljön runt skolan. Barn som är yngre än 12 år har oftast inte de förutsättningar som krävs för att cykla i komplicerade trafikmiljöer. I måttligt trafikerad miljö kan man som förälder eller annan vuxen cykla tillsammans till skolan när barnet är 7–8 år. Man bör dock välja att stiga av cykeln och gå över vägen i korsningar. För cykling i mer trafikerade miljöer bör man vänta ytterligare några år.

Cykelhjälmslag för barn
Cykelhjälmslagen gäller upp till 15 års ålder. Bland barn på låg- och mellanstadiet var hjälmanvändningen 82 procent år 2018.

Inga skolpatruller med barn
NTF förespråkar inte skolpatruller där barn fungerar som stöd för sina skolkamrater när de ska passera obevakade övergångsställen. Ansvaret för barns säkerhet är de vuxnas, så om skolpatruller ska finnas måste de bestå av vuxna. Skolpatruller får inte vara en ersättning för att hastighetssäkra passagerna.

Trafikundervisning i skolan
När det gäller trafikundervisning i grundskolan är det rektorn som, enligt gällande läroplan, ansvarar för att ämnesövergripande kunskapsområden som trafik integreras i undervisningens olika ämnen. I läroplanens kursplaner nämns också trafik och trafiksäkerhet på flera ställen, framför allt i ämnet Samhällskunskap. Trafikundervisningen i grundskolan ser olika ut beroende på skola, och trafikundervisningen har även förändrats under åren. Idag handlar skolans arbete om att barn ska komma till insikt om riskerna i trafiken, allt utifrån sina egna erfarenheter och mognad.

NTF Anser…

För att barn ska kunna röra sig säkert i trafiken anser NTF att det är viktigt med en systemsyn så att både trafikmiljö, fordon och trafikant inkluderas i de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna.

När det gäller trafikmiljö anser NTF att…
• Barn har rätt till en säker, hälsosam och stimulerande utemiljö.
• Barn ska ha möjlighet att röra sig fritt i sin närmiljö utan risk för att dödas eller skadas allvarligt i trafiken.
• Närmiljö och skolvägar ska säkras utifrån barnens förutsättningar och mognad.
• Införande av bilfria zoner vid skolor ska öka. Lämpliga avlämningsplatser som ligger en bit från skolan ska finnas.
• Vid trafikintensiva gång- och cykelbanor ska separering mellan gående och cyklister eftersträvas med hänsyn till bland annat barn.
• För att öka säkerheten för barn på cykel måste kvaliteten på drift och underhåll förbättras även på det mindre cykelvägnätet.
• Övergångsställen och annan ordnad passage där barn passerar på väg till skolan ska prioriteras för hastighetssäkring.
• Vid alla förändringar av regelsystemet som kan beröra barn och förändringar av vägmiljön i områden där barn vistas, ska barnkonsekvensutredningar göras.
• De som beslutar om utformning av trafikmiljö ska få utbildning om barn i trafik så att barn och föräldrar kan få gehör för krav på förbättringar i barnens trafikmiljö.
• Skolvägens risker ‐ inte bara avståndet ‐ ska avgöra rätten till skolskjuts.
• Av‐ och påstigning av skolbussar och vägen till och från hållplatser ska göras säkra.

När det gäller fordon anser NTF att…
• Barnsäkerhet ska ingå som en naturlig del i bil‐ och busstillverkarnas utveckling av den passiva säkerheten.
• Åtgärder ska vidtas för att erbjuda barn säkra platser i buss.
• Taxi ska vid förbeställning tillhandahålla skyddsutrustning för barn.
• Säkerheten hos skolskjutsar, och i förekommande fall linjetrafiken, ska kvalitetssäkras i samband med upphandlingar. Det innebär att alla ska ha rätt till en egen sittplats med bälte.

När det gäller trafikant anser NTF att…
• Ansvaret för barns trafiksäkerhet vilar på de vuxna.
• Övergripande information om lagar och rekommendationer för barns färd i bil ska ges i körkortsutbildningen.
• Föräldrar ska få korrekt och saklig information om hur man bäst skyddar barn i bil, exempelvis via mödravårds‐ och barnavårdscentraler och kunniga handlare. Information ska finnas på olika språk.
• Vuxna ska ges en ökad förståelse för barns begränsade förmåga att vistas i trafiken på ett säkert sätt.
• En rese‐ och trafiksäkerhetspolicy för skolverksamheten ska finnas i varje kommun.
• Skolpatruller där barn används för att säkra skolvägen ska inte förekomma.
• Skolan ska ha arbete med trafiksäkerhet från förskolan till och med gymnasiet, arbetet ska präglas av kontinuitet och anpassas efter barnens ålder.
• Skolans arbete med trafiksäkerhet ska ge barnen en successivt ökande insikt och förståelse för vad som är en säker trafik så att man att vill bete sig på ett trafiksäkert sätt, och får verktyg att ställa krav på säkra transporter, säkra trafikmiljöer med mera.
• Skolans arbete med trafiksäkerhet ska ge barnen förutsättningar att successivt öka sina möjligheter att genom eget handlande klara sig bättre i trafiken.
• Grundskolan ska få kunskapsmål för området trafik och trafiksäkerhet, antingen direkt i läroplanen eller i kommentarmaterial till denna.
• Lärarutbildningen ska ge de blivande lärarna förutsättningar och motivation att arbeta med trafiksäkerhet i skolan.
• Övervakningen av bältes‐ och barnskyddsanvändningen i bil ska öka, speciellt i tätorter där den är lägst.