Cyklister

En ökad cykling kan bidra till att minska resandets påverkan på miljön, till minskad trängsel i större städer och till en bättre folkhälsa. Men cyklister är oskyddade trafikanter och skaderisken är högre än för skyddade trafikanter som bilister. Därför är det en viktig utmaning att vidta åtgärder så att cyklingen blir säker.

Flest allvarligt skadade är cyklister
Cyklister är den trafikantgrupp som står för flest allvarligt skadade personer. Ungefär 2 000 av 3 850 allvarligt skadade år 2019 var cyklister och 222 cyklister var mycket allvarligt skadade. För de cyklister som skadas allvarligt (de som beräknas få en medicinsk invaliditet på minst 1 procent) är skador på armar, axlar och ben vanligast. De skadorna är vanliga även bland de som skadas mycket allvarligt (beräknas få en medicinsk invaliditet på minst 10 procent) men de har i större utsträckning också skador på huvud och ansikte. En mycket allvarlig skada innebär att man har problem varje dag. Även lättare skador på huvudet kan leda till livslånga problem och ändrar förutsättningarna för livet med trötthet, kronisk smärta och kognitiva problem.

Närmare 150 av de 3 850 allvarligt skadade var med i elsparkcykelolyckor, vilket är ett nytt fenomen. Det är framför allt huvudskador som uppstår vid olyckor med elsparkcyklar, 44 procent av inrapporterade skador var huvudskador. En stor del av huvudskadorna var rena ansiktsskador där 18 procent skadat tänderna.

Fler män än kvinnor skadar sig, men risken per personkilometer är i samma storleksordning oavsett kön. Äldre cyklister är överrepresenterade bland allvarligt och mycket allvarligt skadade och får i större omfattning bestående skador. Ungefär 90 procent av alla cykelolyckor där cyklister får en allvarlig skada sker i tätort, där det mesta av cykeltrafikarbetet sker.

Cyklister i singelolyckor
Åtta av tio allvarligt skadade cyklister har skadats i en singelolycka. Orsaker som kan relateras till drift och underhåll ligger bakom nästan hälften av singelolyckorna som leder till allvarlig skada. Orsaker relaterade till cyklisten i interaktion med cykeln, till vägutformning, samt till cyklistens beteende och tillstånd står för ungefär 15 procent vardera. Var tionde singelolycka som leder till en allvarligt skadad cyklist relateras till samspel med övriga trafikanter.

Cyklister i dödsolyckor
Variationerna över åren när det gäller omkomna cyklister är stora. Totalt omkom 17 cyklister under 2019, år 2018 var det 23 och år 2017 omkom 26 cyklister. Huvudskador är den vanligaste skadan som orsakar dödsfall hos cyklister, oavsett typ av olycka. Över tid ses en minskning i kollisionsolyckor mellan cyklister och motorfordon. Ungefär 30 procent av cyklisterna omkommer utanför tätort, en andel som varit ganska lika över tid.

Åtgärder för att minska dödade och skadade cyklister
En teoretisk beräkning av olika åtgärders och insatsers potentiella effekter till år 2030 visar att inom gång och cykel kan antalet omkomna minska med 25 personer och antalet allvarligt skadade med 566. Åtgärderna gäller hastighetssäkrade gång-, cykel- och mopedpassager (GCM-passager) på statliga och kommunala vägar, att gåendes och cyklisters säkerhet prioriteras i konfliktpunkter med kollektivtrafiken, säkrare vanliga cyklar och säkrare elcyklar med stabilisering och låsningsfria bromsar, användning av vinterdäck, skärpta standardkrav och bättre uppföljning av drift och underhåll för cyklister, stötupptagande underlag på de mest trafikerade cykelvägarna, 95 procents hjälmanvändning på snabb-cykelvägar och 70 procent på övriga cykelvägar samt ökad användning av krockkuddshjälmar.

Cykelhjälmsanvändning
Det nationella målet för cykelhjälmsanvändningen är att minst 70 procent av cyklisterna ska använda hjälm år 2020. År 2019 var hjälmanvändningen 47 procent. Barn under 15 år omfattas sedan januari 2005 av en cykelhjälmslag. Den observerade cykelhjälmsanvändningen år 2019 för barn upp till 10 år i bostadsområden var drygt 80 procent och för barn 6–15 år som cyklar till och från skolan var den 65 procent. Bland vuxna var cykelhjälmsanvändningen 40 procent vid resor till och från arbetet och 43 procent på allmänna cykelstråk. Bland skadade elsparkcyklister har 13 procent uppgett att de använt hjälm.

Cykelhjälmens skyddseffekt
Cykelhjälm halverar risken för huvudskador. Två av tre allvarliga huvudskador kan undvikas om cyklisten använder hjälm. Om alla använde cykelhjälm skulle antalet omkomna kunna minska med 25 procent och totala antalet allvarligt skadade med 5 procent. En kombination av lägre hastighetsgräns för bilister, cykelhjälm och vänligare bilfront kan reducera invalidiserande skador som sker i kollision med personbilar med 79 procent.

Omkomna cyklister med alkoholförekomst
I djupstudier av dödade cyklister hade 15 procent av de med känd alkoholförekomst, alkohol i blodet vid tiden för olyckan. Cyklisternas genomsnittliga alkoholhalt var 1,78 promille. Ingen av de alkoholpåverkade cyklisterna hade hjälm. Bland cyklisterna med alkohol i blodet var 81 procent män och bland cyklisterna utan alkohol var 62 procent män.

Hastighetssäkrade passager och bra underhåll är viktigt för cyklister
Utformningen av trafikmiljön är väghållarens ansvar och ska vara förlåtande så att ett misstag av trafikanten inte leder till död eller allvarliga skador. GCM-handboken är ett stöd vid planering, projektering, och drift och underhåll av infrastruktur för gång, cykel och moped. Särskilt viktigt är hastighetssäkring i korsningspunkter. Målet 2020 för säkra gång-, cykel- och mopedpassager på huvudvägnätet för bil är 35 procent. År 2019 var andelen 28 procent. En passage är säker om den är planskild eller om 85 procent av bilisterna kör maximalt 30 km/tim. En hastighetssäkring åstadkoms mest effektivt genom att ha någon form av fysiskt farthinder i anslutning till passagen.

Även underhållet av gång- och cykelvägar under alla årstider är viktigt för att minska olyckor och skador. Målet 2020 mäter andelen kommuner med minst 40 000 invånare som utför drift och underhåll med god kvalitet på de gång- och cykelvägar som ges högst prioritet inom kommunens centralort eller huvudort. Målnivån är 70 procent och genom en enkät 2019/20 konstaterades 19 procent av kommunerna ha god kvalitet på underhåll av gång- och cykelvägar.

NTF Anser…
För en säker cykling anser NTF att det är viktigt med en systemsyn så att både trafikmiljö, fordon och trafikant inkluderas i de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna.

När det gäller trafikmiljö anser NTF att…

• Cyklister har rätt till en säker trafikmiljö, det vill säga ett cykelvägnät som är utformat utifrån cyklistens behov och separerat från motorfordonstrafik och från gående. Bra belysning är viktigt.
• Elsparkcyklar ska inte framföras på gångbanor och trottoarer. .
• Cyklistens behov av avstånd till andra trafikanter ska beaktas vid byggande av cykelbanor och cykelstråk. Detta kan innebära att cyklisters infrastruktur utformas bredare än vad som oftast förekommer.
• Där cyklister inte kan separeras från biltrafiken ska hastigheten i tätort vara högst 30 km/tim.
• Geostaket ska användas i stadskärnor där det är befogat.
• Utefter det statliga vägnätet ska cyklisters säkerhet beaktas och separata cykelleder anläggas.
• Grupper av cyklister har olika hastighetsanspråk vilket ska beaktas vid utformning av cykelvägnätet i syfte att undvika hastighetsskillnader och konflikter.
• Både cykelpassager och cykelöverfarter ska vara hastighetssäkrade och utformade med tanke på cyklisternas säkerhet.
• Korsningar ska utformas så att alla trafikanter är väl synliga, att trafikanternas färdväg är förutsägbar, och att hastigheten är låg. Speciellt ska utformning som reducerar risken för kollisioner mellan cyklister och tunga fordon beaktas.
• Cykelbox ska införas vid fler korsningar med trafikljus för att ge cyklisten extra utrymme och prioritet.
• Vägutformaren ska se över och åtgärda fasta hinder som cyklister kan kollidera med samt andra brister i cykelvägnätets utformning för att undvika att allvarliga olyckor inträffar.
• Drift och underhåll av cykelvägnätet ska vara prioriterat både vinter och sommar. Bra metoder för vinterväghållning är borstning med saltlösning och varmsandning. Väghållare ska i största möjliga mån hålla cykelbanor i ett sådant skick att avsaknad av vinterdäck inte riskerar att skapa fara för cyklisten och andra trafikanter. Borttagning av grus och löv är viktigt under andra årstider.

När det gäller fordon anser NTF att…

• Cyklisten ska välja en stabil cykel utrustad med ringklocka, effektiva bromsar (gärna ABS), bra däck, kedjeskydd, fungerande belysning fram och bak samt reflexer.
• Äldre personer ska välja en cykel med lågt insteg eller som på annat sätt är säker och bäst lämpad för äldre.
• Cykeln ska ha vinterdäck vid vintercykling som inte sker på cykelvägar med tillräcklig friktion.
• Cyklar för små barn ska vara utrustade med fotbroms.
• Cykelbranschen ska ta ett ökat ansvar genom att bara sälja cyklar som har lagstadgad säkerhetsutrustning.
• Cykelbranschen ska inte sälja trimningsdelar till elcyklar.
• Information om var och hur eldrivna enpersonsfordon ska användas samt vilken påverkan de har på trafiksäkerheten, ska tas fram och spridas. Det gäller exempelvis segways, hoverboards, elskateboard, elsparkcykel och liknande fordon.
• Kommuner ska ställa krav och komma överens med uthyrningsföretagen om exempelvis parkeringslösningar, var fordonen får vara i olika hastigheter, och om fordonens säkerhetsstandard. Krav kan också ställas på fordonens livslängd och hållbarhet, företagens arbetsförhållanden och att företagen är klimatneutrala. Syftet med kravställningarna är att säkerheten ska öka för elsparkcykelanvändare och för övriga gång- och cykeltrafikanter.
• Nya personbilar ska vara utrustade med säkerhetssystem/förarstödssystem som hjälper föraren att undvika kollision med cyklister (exempelvis automatiska bromsar, filbytesvarnare, trötthetsvarnare, backkamera) och med förlåtande fronter och externa krockkuddar som mildrar vid en kollision.
• Tunga fordon ska ha extra backspeglar och teknik som varnar för cyklister i döda vinkeln.

När det gäller trafikant anser NTF att…

• Lag om cykelhjälm som omfattar alla cyklister ska införas.
• Barn under 7 år ska ha småbarnshjälm med grönt spänne.
• Informationsåtgärder ska sättas in för att få alla cyklister att i högre utsträckning använda cykelhjälm, och då sådana hjälmar som ger ett mycket gott skydd.
• Barn under 15 år ska inte använda eldrivna fordon klassade som cykel.
• Informationsåtgärder ska vidtas för att endast en person ska åka på varje elsparkcykel. I Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner står att fordonet ska vara inrättat huvudsakligen för befordran av en person. NTF anser att lagen ska förtydligas.
• Informations- och utbildningsåtgärder behövs för att cyklisten ska följa trafikregler och visa ett säkert beteende genom att vara tydlig och ge tecken vid t.ex. sväng, använda ringklocka, använda belysning och reflexer i mörker, vara uppmärksam på andra trafikanter och iaktta väjningsplikt vid cykelpassager.
• Cyklister ska använda reflexer och reflexvästar för ökad synbarhet i mörker såväl i tätort som på landsbygd. Informationsåtgärder för ökad användning behövs.
• Cyklister ska använda vinterdäck för ökad säkerhet. Informationsåtgärder för ökad användning behövs.
• Elsparkcykel ska inte användas vid risk för halka och snö.
• Informationsåtgärder för minskat cyklande under påverkan av alkohol och andra droger ska vidtas. Detta är särskilt viktigt för eldrivna fordon.