Risken för om en olycka kommer ske eller inte handlar främst om att hastigheten påverkar stoppsträckan (reaktionssträcka plus bromssträcka). Vid en hastighet i 30 km/tim hinner man stanna för ett hinder som befinner sig på ca 12 meters avstånd. Kör man istället 50 km/tim kommer man att kollidera med hindret i 50 km/tim eftersom man inte ens hunnit börja bromsa.
Hastigheten är en av de viktigaste faktorerna som styr trafiksäkerheten, både när det gäller olycksrisk och skaderisk. Hastighet påverkar både sannolikheten att bli inblandad i en olycka och hur allvarliga skador man får vid en eventuell olycka.
Hastigheten har även betydelse för hur svåra skadorna blir. Vid en kollision i en bil, fortsätter kroppen i samma riktning tills den slår i insidan på bilen eller fångas upp av bälte och krockkudde, eller kastas ut ur bilen. Dessutom förflyttas kroppens inre organ i samma hastighet tills de träffar på kroppens skelettdelar, och i denna inre kollision kan mycket allvarliga skador uppstå. Ju högre hastighet desto högre krockvåld. För den oskyddade trafikanten som blir påkörd av ett motorfordon är också hastigheten helt avgörande. Studier visar att det är fem gånger högre risk att den gående omkommer om den blir påkörd i 50 km/tim än i 30 km/tim. Risken att dödas är också betydligt högre för äldre gående än för yngre, vilket gäller alla äldre oskyddade trafikanter p g a en skörare kropp.
Hastighetsgränsen ska vara satt efter vägens säkerhetsstandard. Om alla håller hastighetsgränsen kan många liv räddas varje år. Alla håller tyvärr inte hastighetsgränserna, men genom att enbart ändra gränsen med 10 km/tim sänks medelhastigheten i snitt med cirka 2 km/tim. Skulle t ex bashastigheten i tätort ändras från 50 km/tim till 40 km/tim visar studier att man skulle spara 5 liv per år.
På platser där det är extra viktigt att hastigheterna hålls, t ex vid övergångsställen, kan väghållaren sätta upp hastighetsdämpande åtgärder. Du kan läsa mer om detta under rubriken säkra passager.
Säkra passagerMålet med trafiksäkerhetskameror är att sänka medelhastigheten på vägar med högst olycksrisk och att på det sättet få ner antalet döda och svårt skadade. Systemet förvaltas av Trafikverket och Polisen. Vid slutet av 2018 fanns cirka 1 800 trafiksäkerhetskameror, vilka bedöms rädda cirka 20 liv per år. Dessutom bedöms fler än 70 personer per år räddas från att bli allvarligt skadade i trafiken.
Geofencing är en teknik där man skapar ett virtuellt geografiskt stängsel runt ett visst område. Inom detta område kan funktioner - som till exempel hastighet - för anslutna fordon styras eller begränsas.
I en artikel skriver VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, om möjligheterna med geofencing.
Hastighet begränsad genom geofencing kan rädda livTekniska stödsystem som ISA-system (Intelligent Speed Adaption) hjälper föraren att inte köra fortare än hastighetsgränsen. Det blir allt vanligare att bilen har ett stödsystem som informerar föraren om vilken hastighetsbegränsning vägar har och om denna överskrids. Däremot är det fortfarande ovanligt med system som omöjliggör hastighetsöverträdelser.
Här finns länkar till material, rapporter och andra källor med mer information.