Lekfordon
Hur ska barnets första cykel vara? Och vad gäller när barnet vill använda lekfordon som bobbycar, trehjuling, balanscykel/springcykel, sparkcykel, skateboard och batteridrivna fyrhjulingar? Det är frågor som vi besvarar här.
Hur ska barnets första cykel vara? Och vad gäller när barnet vill använda lekfordon som bobbycar, trehjuling, balanscykel/springcykel, sparkcykel, skateboard och batteridrivna fyrhjulingar? Det är frågor som vi besvarar här.
En balanscykel är en liten cykel utan trampor, som används av barn innan det är dags för den riktiga cykeln. Med balanscykeln använder barnet sina fötter både för att få fart och för att bromsa. Erfarenheten visar att många barn snabbt hittar balansen, och därefter enklare kan gå över till en vanlig cykel. NTF rekommenderar balanscykel innan den trampdrivna tvåhjuliga cykeln och att helt hoppa över stödhjulen. I vilken ålder det är lämpligt att prova balanscykel är individuellt, men en riktlinje kan vara runt 2-3 års ålder.
Samtliga lekfordon ska användas i helt bilfria miljöer och under en vuxens överinseende.
Balanscykeln är fortfarande relativt okänd och det finns ingen kunskap kring hur vanlig den och andra lekfordon är. Olycksstatistiken visar att antalet skadade barn under 6 år på olika typer av lekfordon under 2009-2013 var cirka 40 per år, nästan alla lindrigt skadade. Av de totalt 202 skadade barnen var 200 lindrigt skadade, ett barn dog (trehjuling) och ett barn var allvarligt skadat (skateboard), båda blev överkörda av motorfordon. De flesta barnen körde sparkcykel/kickbike (154 lindrigt skadade).
Endast 7 barn har under dessa fem år skadats lindrigt när de suttit på en balanscykel. Siffrorna ökar dock, under 2014 har 5 barn skadats lindrigt på balanscykel, vilket troligen endast visar att balanscykeln blir allt mer populär. (Källa: STRADA)
Barncykeln ska passa barnets storlek och ålder, köp inte en cykel som är för stor. Börja med en trehjuling, använd en balanscykel när trehjuling är urvuxen och vänta med tvåhjulingen tills barnet är 5-6 år.
Vid 1,5 års ålder brukar barnet kunna använda trehjuling. Barnläkare och forskare anser att barnet är moget för en tvåhjuling först vid 5–6 års ålder. Åren där emellan kan man låta barnet använda en balanscykel.
Vid 5-6 års ålder är barnet moget för en tvåhjuling. Köp inte en tvåhjuling med stödhjul! Barnet kommer lätt upp i höga hastigheter och om olyckan är framme kan det skadas allvarligt. Dessutom tvingar stödhjulen barnet att luta sig åt fel håll i kurvor vilket kan vålla problem när de tas bort.
När du ska köpa den första riktiga cykeln bör du ta med dig barnet så att ni kan prova ut en som är lagom stor.
Brädsporten är stor i Sverige, både som organiserad idrott och som spontanidrott. Säkerheten är viktig, både i trafiken, på tävlingar och i skatehallen/-parken.
Varje år söker tusentals personer vård på grund av att de skadar sig när de åker skateboard. Av dem är 85 procent killar och de flesta i åldrarna 11–18 år. Oftast är det brist på användning av hjälm och annan skyddsutrustning som gör att de skadar sig.
En fjärdedel av skadorna uppstår i olika sport- och idrottsanläggningar och en ännu större andel inträffar i transportområden som gator, trottoarer, gångvägar, parkeringsplatser och liknande. Nästan 90 procent av skadorna uppstår genom fall, medan 9 procent uppstår när man kör på någon eller något.
Vid skateboardolyckor är skador på armar vanligast (54 procent), framför allt handleder, underarmar och händer. Runt 30 procent skadar benen, framför allt fotleder och fötter, medan 8 procent skadar huvudet. Drygt 5 procent av de skadade läggs in på sjukhus för fortsatt vård.
Hjälmar skyddar mot skallskador och fungerar på olika sätt. En del hjälmar klarar bara en smäll (single impact) och behöver bytas ut om de får ett slag. Andra klarar flera (multipleimpact).
Hjälmen ska inte sitta för hårt eller för löst utan ska kunna vickas på en aning. Det är bra att kunna finjustera innerstorleken på hjälmen, med hjälp av kuddar eller med en ratt i nacken. Spännet till hakbandet ska vara lätt att knäppa och det ska rymmas ett finger mellan bandet och hakan. När du väljer hjälm, kolla att det står CE-EN 1078 i den.
(Text och fakta: Roofy Safety)
Ett ryggskydd sprider ut kraften av ett slag mot ryggen och minskar bland annat risken för att bryta ryggen eller bli förlamad efter ett fall. Många moderna ryggskydd är idag formbara och blir hårda först vid slag tack vare så kallade VPD-material. Det finns två olika klasser för ryggskydd på marknaden, Level 1 (L1) och Level 2 (L2). Ryggskydd märkta L2 skyddar enligt tester gjorda av Konsumentverket bättre och är de som rekommenderas att köpa. Generellt är det bättre med ett för litet skydd än ett för stort. En bra tumregel är att skyddets överkant skall sluta på samma ställe som nacken på en rundhalsad t-shirt.
(Text och fakta: Roofy Safety)
Crashpads skyddar höften mot slag och används oftast under kläderna. De finns i många olika utformningar och modeller. Samma sak gäller här, välj de som sitter bra och bekvämt.
(Text och fakta: Roofy Safety)
Knä- och armbågsskydd skyddar mot frakturer och benbrott och är bra att ha när man vill ta emot sig i ett fall. Även dessa skydd kommer i olika utformningar. Vissa har ett hårt plastskal (hard cap) och en stötdämpande kudde bakom, och andra är tunna och kan användas under kläder. Materialet i dessa skydd blir hårt när det tar emot en smäll. Tänk på att skydd utanhardcap inte “glider” när du ramlar på dem, och smällen blir därför mera “rätt på”. Välj de skydd som sitter bra, som inte halkar ner, åker åt sidan eller känns obehagliga.
(Text och fakta: Roofy Safety)
Handskar är vanliga när man åker longboard och används både för att ta emot sig när man faller eller när man vill bromsa med hjälp av en slide inför en kurva eller ett hinder. Välj heltäckande handskar i din storlek, gärna i ett slitstarkt material och där pucken sitter bra i handflatan. Handskarna skyddar inte mot handledsbrott.
Handledsskydd skyddar mot handledsskador. De täcker oftast inte fingrar, men man kan ta emot sig med handledsskydden tack vare plastskenerna som utgör själva skyddet.
(Text och fakta: Roofy Safety)
Många som börjar med downhill införskaffar förr eller senare ett skinnställ. Detta skyddar dig mot brännsår i höga hastigheter. Du kan antingen specialbeställa ett skinnställ efter dina mått, eller köpa begagnat på exempelvis nätet. Välj ett ställ med plats för ryggskydd, crashpads, (mjuka) knä- och armbågsskydd.
(Text och fakta: Roofy Safety)
Farterna kan bli rejält höga med inlines eller kickbike så hjälm på huvudet är självklart. Hjälmen ska sitta på ordentligt, utan att klämma. Ofta kan storleken justeras något, så att det till exempel finns plats för mössa under vintern.
Alla hjälmar som säljs i Sverige måste vara CE-märkta. Det är en garanti för att hjälmen uppfyller europeisk säkerhetsstandard. Hjälmen kan vara märkt med både inlines- och cykelhjälm likväl som skateboardhjälm.
Inlines kostar en slant och det kan vara frestande att hoppa över de olika skydd som finns. Men eftersom nybörjare får räkna med att åka omkull åtskilliga gånger så är det bäst att skaffa skyddsutrustningen samtidigt med inlinesköpet. Det finns bland annat handledsskydd, armbågsskydd och knäskydd. Handledsskydden är nödvändiga vid inlinesåkning. De flesta olyckor som slutar på sjukhuset handlar just om handledsskador. Armbågsskydden skyddar mot skrubbsår och andra skador. Ett måste för inlinesåkare är knäskydden som dämpar vid fall.
Här finns länkar till material, rapporter och andra källor för mer kunskap.