NTF Dalarna har till uppgift att arbeta för en ökad trafiksäkerhet i Dalarnas län. Vi samordnar det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet i länet, precis som NTF samordnar insatser på nationell nivå. All vår personal är lokaliserad till trafikövningsplatsen och besitter hög kompetens inom trafiksäkerhetsområdet. Kurser och skräddarsydda utbildningar ordnas genom Säker Trafik Dalarna AB.
TF platschef, Presskontakt, Lärare
Projektledare, Informatör, Barn i Bil, Konsument
NTF-projekt
NTF-projekt, Tillståndsmätningar
Kundkontakt YKB, VTL, Förarprövare
Kundkontakt fortbildning företag
Lärare
Administration, Informatör
Drifttekniker
Ordförande
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Adjungerande
Adjungerande, Ordförande Seniorrådet
Adjungerande, Ordförande Yrkestrafikrådet
År 1934 bildades Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande, NTF, på initiativ av dåvarande kommunikationsministern, Henning Leo. I Sverige fanns ca 195 000 fordon som orsakade ca 10 000 olyckor. NTF:s syfte var "att verka för höjd trafikkultur och ökad trafiksäkerhet i Sverige, främst på gator och vägar".
Ladda ner broschyren 100 år med trafiksäkerhet som gavs ut vid NTF:s 70-årsjubilum år 2004.
1953 uppdrog Landshövdingen, en poliskommissarie att vara länets kontaktman för NTF. Personer skulle lägga grunden till samordning och utveckling av det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet i Dalarna.
Länsstyrelsen fann snart att verksamheten var av sådan betydelse att den borde anförtros åt en länskommitté.
1958, torsdagen den 6: e mars öppnade landshövdingen och sammankomst på Länsstyrelsen i Falun, där han meddelade att den ”oroväckande utvecklingen i trafiksäkerhetssituationen föranlett länsstyrelsen att överväga åtgärder för åstadkommande av samordning, utveckling och intensifiering av trafiksäkerhetsarbetet i länet. Länsstyrelsen anser att ifrågavarande verksamhet borde anförtros en länskommitté för trafiksäkerhetsfrågor och har därför kallat till dagens sammanträde för överläggning och beslut i fråga om bildandet av en dylik kommitté. Bland de i dagens läge mest angelägna arbetsuppgifterna för en länskommitté finns trafikundervisning och åtgärder för bekämpande av mörkerolyckorna... ”
Sammanträdet resulterade i att Kopparbergs Läns trafiksäkerhetskommitté bildades. Trafiksäkerhetskommittén erhöll 1500 kronor i anslag från NTF för verksamheter under 1958.
Kommitténs första stadgar antogs vid sammanträde den 30 mars 1960.
Fram till 1966 sköttes trafiksäkerhetsarbetet i kommittén av olika organisationer och organisationer
1966 anställdes den första trafiksäkerhetskonsulenten.
1971 skedde en namnändring till Kopparberg Läns Trafiksäkerhetsförbund.
Under 1970-talet koncentrerades styrelsens arbete till att tillföra länet en egen körövningsbana.
1985 beslutade ett enigt förbundsmöte att ändrade namnet till Dalarnas Trafiksäkerhetsförbund.
1995 flyttade Dalarnas Trafiksäkerhetsförbund ifrån Länsstyrelsens lokaler i centrala Falun upp till Ingarvet och Dalarnas Trafikövningsplats.
2010 bildades NTF Dalarnas dotterbolag Säker Trafik Dalarna AB som leder utbildningar i trafiksäkerhet i hela landet.
1966 bearbetade förslag om att anlägga en bana i Aspeboda
1975 vände sig länsförbundets styrelse till Falu - Borlänge regionkommitté med begäran om inventering av tänkbara markområden för en körövningsbana.
1976 uttalade sig regionkommittén för ett område i anslutning till Romme travbana. Anläggningskostnad för en bana där beräknades till 880.000 kronor. Länsförbundet föreslog i skrivelse till Falu och Borlänge kommuner och till Landstinget att bana skulle byggas på det anvisade området och att en stiftelse skulle inrättas för att driva av verksamheten på banan.
1977 föreslog regionkommittén att driften av banan skulle anförtros en stiftelse bestående av Landstinget, Falu och Borlänge kommuner och trafiksäkerhetsförbundet. Landstinget beslöt att ekonomiskt bidra med 400.000 kronor till bana under förutsättning att staterna skulle bidra med samma belopp.
Statliga medel uteblev dock, och planeringsarbetet fördröjdes. Anläggningskostnaderna beräknades 1977 till 1.285.000 kronor.
1978 kom Borlänge kommun med ett nytt förslag om placering av bana, jag ansluter till Dala flygplats. Ny kalkyl visade att anläggningen skulle kosta 2,2 miljoner.
1979 ansöktes hos Landstinget om utökat anslag för att täcka återstående kapitalbehov för anläggningen - tidigare beviljade medel från Falu - Borlänge och Landstinget, 700.000 kronor täckte ej behovet. Ansökan avslogs.
1984 presenterades ett nytt förslag till område för halkbanan - Ingarvet i Falun. Området bedömdes vara lämpligt. En anläggning där kostnadsberäknade till 4,5 miljoner kronor. Ett intensivt arbete påbörjades för att söka lösa kapitalbehoven.
1985 kunde så banan byggas med bidrag från Falu och Borlänge kommuner, från Landstinget och från AMS. Den 1 april tog dåvarande landshövdingen och Landstingets ordförande de första spadtagen. Den 3 september invigdes Falu Halkbana.
1995 ändrades namnet Falu Halkbana till Dalarnas Trafikövningsplats i samband med att Dalarnas Trafiksäkerhetsförbund som äger halkbanan lokaliserades till halkbanan på Ingarvet.