De flesta fyrhjulingar i Sverige är registrerade som antingen terränghjuling (även kallad ATV) eller motorcykel (även kallad quadricycle eller quad).
Olika typer av fyrhjulingar
Terränghjulingar får endast användas för yrkesmässig körning i skog och mark, samt på enskild väg, vid korsning av allmän väg och på allmän väg mellan två arbetsplatser och då köras i maximalt 20 km/tim. Inga begränsningar finns på motorstorlek och effekt. Fyrhjulingar registrerade som motorcyklar får ha en högsta tillåten effekt på 15 kW och får framföras på allmän väg. Fyrhjulingar kan också vara registrerade som traktorer, mopeder och motorredskap. För samtliga fordonstyper krävs någon form av förarbevis eller körkort. Skyddshjälm krävs för fyrhjuling som är registrerad som motorcykel, terränghjuling, traktor B eller moped.
Fyrhjulingsåkare i olyckor
Årligen omkommer 8–9 personer på fyrhjulingar, varav 5–6 omkommer på väg. Nio av tio som omkom på väg gjorde det i en singelolycka och sju av tio omkom i en vältolycka. Det var fyra av tio som omkom på grund av huvudskada. Hjälmanvändningen är låg i samband med dödsolyckor. Alkohol- eller drogpåverkan fanns hos sju av tio omkomna förare.
I en kartläggning av 1 039 fyrhjulingsåkare som skadats i olyckor som skett på väg under perioden 2003–2013 var 84 procent män. De flesta var i åldern 15–24 år och därefter minskar antal skadade successivt med ökande ålder. I materialet identifierades 90 skadade fyrhjulingsförare under 15 år varav 77 procent var pojkar. Detta ansågs vara anmärkningsvärt eftersom det inte finns någon typ av fyrhjuling (förutom rena lekfordon med elmotor) som får framföras av förare under 15 år, vare sig på allmän eller enskild väg. Rattfylleri visade sig vara ett omfattande problem. Polisen misstänkte påverkan hos 38 procent av alla förare som var 15 år eller äldre. Ingen misstanke fanns i 45 procent av fallen och uppgift saknades i 17 procent av fallen. Av de skadade som rapporterats från sjukhusen hade 47 procent använt hjälm. Hos 25 procent var hjälmanvändning okänd och 29 procent hade inte haft hjälm. Hjälmanvändningen var högst bland fyrhjulingsåkare under 15 år. Studien visade att många skadas i samband med att fyrhjulingen välter. I polisrapporterade data var det 26 procent av de skadade som skadats i olyckor där polisen angett att fyrhjulingen vält. Motsvarande andel i sjukhusrapporterade data var 41 procent. Troligen är dock båda dessa uppgifter underskattningar.
Resultaten från en databasanalys med 51 vägtrafikolyckor registrerade i Strada-polis och en intervjustudie med sju skadade förare inblandade i någon av dessa vägtrafikolyckor och 22 icke-skadade förare visar att fyrhjulingen är ett uppskattat fordon som arbetsredskap, nöjesfordon och transportmedel. Oerfarna förares bristande kunskap, alternativt erfarna förares stress och/eller slarv, i kombination med fyrhjulingens speciella egenskaper; minderåriga förare; fyrhjulingskörning under alkoholpåverkan samt för höga hastigheter, riskerar dock att leda till olyckor och utan hjälm kan konsekvenserna dessutom bli extra allvarliga.
Krav för att köra snöskoter
En snöskoter är en terrängskoter som är avsedd för färd på snötäckt mark och som är försedd med band och medar. För att köra snöskoter behövs ett förarbevis för snöskoter om man inte har ett körkort taget före den 1 januari 2000. För att få ett förarbevis för snöskoter krävs att man fyllt 16 år, har gått en utbildning med teoretiska och praktiska delar hos en godkänd utbildare och har gjort ett godkänt kunskapsprov.
Kravet på skyddshjälm när man kör snöskoter förtydligades i december 2017 och det krävs att hjälmen ska vara E-märkt eller CE-märkt och avsedd att användas med det aktuella fordonet.
Snöskoteråkare i olyckor
Mellan 2012 och 2017 har i snitt 6 snöskoteråkare omkommit och 224 skadats varje säsong. Kollision med fasta föremål är den vanligaste typen av dödsolyckor. Att välta eller ramla av snöskotern är den vanligaste typen för övriga personskadeolyckor. Bland skadade och omkomna snöskoteråkare förekommer män i högre utsträckning än kvinnor. Unga vuxna 20–29 år är oftare involverade i personskadeolyckor, men inte nödvändigtvis i dödsolyckor.
En gedigen utbildning och kunskap behövs för att kunna hantera de många olika situationer som kan uppstå vid körning i terräng. Viktiga säkerhetsfaktorer då man framför en snöskoter är att följa gällande regler och inte ta onödiga risker.
NTF Anser…
När det gäller trafiksäkerhet för fyrhjulings- och snöskoteråkare anser NTF att det är viktigt med en systemsyn så att både trafikmiljö, fordon och trafikant inkluderas i de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna.
När det gäller trafikmiljö anser NTF att…
När det gäller fordon anser NTF att…
När det gäller trafikant anser NTF att…