Distraktion

Distraktion innefattar en förskjutning av uppmärksamhet från körningen på grund av att föraren/ trafikanten tillfälligt fokuserar på ett föremål, en person, en uppgift eller en händelse som inte har med körningen/ trafiken att göra, vilket reducerar dennes mentala närvaro, beslutsfattande och/ eller körprestation. Detta leder till en ökad risk för incidenter eller olyckor.

Vad är distraktion?

Distraktion kan delas in i olika typer:

• Fysisk (t.ex. skruva på reglage, sträcka sig efter saker, hålla något i handen).
• Visuell (t.ex. skriva sms, läsa/titta på skärm, titta på reklamskyltar, på barn i bilen, på andra trafikanter).
• Audiell (t.ex. passagerares röst, samtal i mobiltelefon, radio, ljud från omgivningen).
• Kognitiv (t.ex. dagdrömmeri, engagemang i samtal eller radiolyssnande).

Vad säger lagen om distraktion?

Trafikförordningen (1998:1276) 4 kap 10 e § säger: ”Vid färd på väg med ett motordrivet fordon får föraren ägna sig åt aktiviteter som användning av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning endast om det inte inverkar menligt på förandet av fordonet. Föraren får inte använda denna utrustning på ett sådant sätt att han eller hon håller den i handen.” Den sista meningen tillkom 1 februari 2018 enligt SFS 2017:1284.

Förarens prestationsförmåga kan försämras

VTI har sammanställt forskning inom området Användande av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning under körning. Sammanställningen visade bland annat att uppgifter som att skriva ett sms eller slå ett telefonnummer, som kräver både visuell och motorisk uppmärksamhet, försämrar förarens prestationsförmåga.

Användning av kommunikationsutrustning kan påverka i trafiksituationer

VTI har, innan den kompletterande lagen om handhållen utrustning kom, via enkäter studerat förares användning av kommunikationsutrustning under färd. Det var en av tio respondenter som rapporterade att de hade försatt sig själva eller andra i en trafikfarlig situation som en följd av nedsatt uppmärksamhet vid användning av mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning. Det var en signifikant skillnad mellan män och kvinnor, där gruppen som svarade ja till 60 procent utgjordes av män. Åldersgrupperna 18–29 år samt 30–44 år svarade ja i större utsträckning än övriga åldersgrupper.

Användning av kommunikationsutrustning i rapporterade vägtrafikolyckor har studerats vid Transportstyrelsen under januari 2013 – juni 2016. Eftersom ingen obligatorisk rapportering görs om användning av mobiltelefon vid olyckor finns troligtvis ett stort mörkertal. I studien har man genom sökbegrepp och genomläsning av olycksbeskrivningar identifierat att knappt en halv procent av den totala mängden rapporterade olyckor var olyckor där kommunikationsutrustningen kan ha bidragit till olyckans inträffande. I 80 procent av dessa olyckor är det mobiltelefon som nämns. Det går i olycksbeskrivningen att konstatera att en mobiltelefon har använts av någon inblandad förare men det är svårare att slå fast vilken grad av distraktion detta kan ha inneburit.

Riskbeteende och effekten av tekniska förarstödsystem

Forskningsresultat de senaste fem åren från flera stora EU-projekt och amerikanska forskningsprojekt där fordon instrumenterats med kameror och sensorer för att registrera förarbeteende under normal körning har ökat förståelsen för riskbeteende och för effekten av olika förarstödsystem. Resultat från ett projekt där forskare analyserat data från naturalistisk körning visar på risken av att se bort från vägen även mycket korta perioder, hur denna risk beror av olika distraktionsmoment, hur vissa förarstödsystem minskar risken och hur samtal i telefon under vissa förutsättningar minskar risken.

Forskning om distraktion har idag en bredd som omfattar olika distraktionstyper och trafikantgrupper. Bilförares interaktion med fordon av olika automationsgrad är ett snabbt växande forskningsfält. En översikt över forskningsfronten finns i artiklar redovisade på konferensen Driver Distraction and Inattention 2018.

Tekniska stödsystem kan hjälpa föraren att undvika risker som denne inte upptäckt, men måste vara utformade så att de inte tillför ytterligare distraktion. Förarstödsystem såsom adaptiv farthållare, kollisionsvarning och automatiska bromssystem har positiv effekt på trafiksäkerheten. Tekniker där fordonet kan bedöma om föraren är distraherad och koppla det till individanpassad intervention eller stöd, är under utveckling och har stor potential. Automatisering av körning på olika nivåer, och i en framtid självkörande fordon, kan reducera faran med distraktion men innebär också nya risker, exempelvis förarens förmåga att vara uppmärksam på rätt uppgifter och bristande körerfarenhet. Beteendepåverkande åtgärder och riskutbildningar kan ge en insikt om faran med distraherande aktiviteter under körning och kunskap om hur man undviker dem. När det gäller mobiltelefonanvändning kan utbildning och information kombineras med tekniska lösningar som underlättar för förare att till exempel lämna meddelanden.

NTF Anser…

När det gäller distraktion som orsak till olyckor och skador anser NTF att det är viktigt med en systemsyn så att både trafikmiljö, fordon och trafikant inkluderas i de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna.

När det gäller trafikmiljö anser NTF att…

• Alla trafikanter har rätt till en trafikmiljö som är säker och förlåtande. För motorfordonstrafikanter kan det handla om att vägar med hastigheter över 80 km/tim ska ha mittseparation och rensade sidoområden eller sidoräcken, vilket kan minska skadekonsekvenserna vid distraktionsrelaterade olyckor.
• Bullerremsor och frästa räfflor vid vägkant och i vägens mitt ska användas på vägar utanför tättbebyggda områden som inte har mittseparering och förlåtande sidoområden.

När det gäller fordon anser NTF att…

• Informationsteknik i fordonen som distraherar föraren ska undvikas.
• Bilindustrin ska utforma de tekniska stödsystemen så att förarplatsen blir optimalt utformad och oönskade sidoeffekter såsom distraktion undviks.
• Tillverkare/generalagenter ska säkerställa att de tekniska stödsystemens funktion är väl känd för fordonsföraren så att denne kan tillgodogöra sig systemens funktion och varseblivning när det gäller distraktion.
• Forskning behövs om oönskade sidoeffekter av tekniska stödsystem i bil, till exempel förlängning av inlärningstiden för nya förare, distraktion och överskattning av systemens förmåga.
• Mer forskning behövs för att påvisa säkerhetseffekt av automation i fordonet.
• Automation som kräver att föraren är ansvarig för körningen och när som helst måste vara beredd att ta över körningen efter längre stunder/sträckor med automatik ska inte tillåtas.

När det gäller trafikant anser NTF att…

• Alla trafikanter (både skyddade och oskyddade) ska informeras om riskerna med olika former av distraktion och faran av att inte ha ögonen på vägen.
• Information om distraktion ska utgöra ett viktigt inslag i förarutbildningen.
• Vid olyckor där trafikanter dödas eller skadas allvarligt ska en kontroll göras av om föraren varit distraherad av något eller om kommunikationsutrustning använts.