Mopedbil har blivit allt vanligare i Sverige och antalet registrerade fordon var närmare 17 000 i slutet av år 2022. Mopedbilen är populär bland ungdomar och praktisk eftersom den, jämfört med den tvåhjuliga mopeden, ger skydd i alla väder. Krocksäkerheten är dock låg. Mopedbilen får gå i maximalt 45 km/tim och den ska väga maximalt 425 kg i körbart skick så det är extra viktigt att du som medtrafikant visar hänsyn.
En mopedbil i Sverige är oftast registrerad som en moped klass I och har en kupé med sittplatser. Mopedbilen är konstruerad för en hastighet av högst 45 km/tim med en nettoeffekt som inte överstiger 6 kilowatt och drivs vanligen av diesel. Mopedbilen ska vara utrustad med en LGF-skylt baktill eftersom den är ett långsamtgående fordon. Mopedbilen får framföras på allmänna vägar, men inte på motorväg, motortrafikled och cykelvägar. En mopedbil som klassas som moped klass II har samma regelverk som en tvåhjulig moped klass II, men får inte framföras på cykelväg.
Mopedbilen får väga högst 425 kg i körklart skick och mopedbilens maximala viktbegränsning begränsar möjligheten till karosser av stål och plåt och att inkludera viktiga säkerhetssystem. Plast är ett vanligt material i fordonets dörrsidor, motorhuv och tak. Fordonets uppbyggnad är en anledning till dess låga krocksäkerhet. Mopedbilen ska vara registrerad och ha registreringsskylt monterad baktill på fordonet. Den ska också vara trafikförsäkrad för att få köras men fordonsskatt finns inte för mopedbil. Det finns inget krav på kontrollbesiktning och inga krav på vinterdäck under vintertid. En passagerare får tas med på avsedd och registrerad plats. Bilbälte ska användas och då behöver förare och passagerare inte använda skyddshjälm.
Antalet mopedbilar har mer än fyrdubblats mellan 2009 och 2022. Den kraftiga ökningen började 2016.
Filmerna är ett bra komplement till din AM-körkortsutbildning och tar upp viktiga ämnen så som användning av säkerhetsbälte, risken med distraktion, hastighet och trimning, samt alkohol.
Mopedbilar saknar små bilars grundsäkerhet. Euro NCAP som utfört krocktester av mopedbilar menar att fordonet har en oacceptabelt hög risk för krockar och skador, även vid lägre hastigheter. Mopedbilar har i jämförelse med bilar en svagare kaross, sämre säkerhetsbälte och saknar eller har undermåliga versioner av krockkudde och stötdämpande zoner. Det är allvarligt, i synnerhet som mopedbilen framförs i vanlig trafik och utsätts för risk att kollidera med ett tyngre fordon. Även VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut har låtit krocktesta en mopedbil på den svenska marknaden för att visa på risken med att färdas obältad i fordonet. Troligen drabbades den bältade krockdockan också av skador.
Mopedbilen skulle bli ett säkrare fordon om säkerhetssystem som krockkuddar, antisladd och autobroms infördes. Även bältespåminnare skulle ha betydelse för utfallet i olyckor. Antalet olyckor och skadade i mopedbil har ökat kraftigt under senare år, även om ökningen i stort sett följer ökningen av antal fordon. I trafikolyckor rapporterade till Folksam under åren 2017–2022 fanns dock inga svårt skadade i mopedbil. Men i Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor på väg 2008–2017 omkom fyra personer i mopedbil under 10-årsperioden. En av de omkomna var bältad och alla fyra omkomna förare var nyktra. I jämförelse med en mopedist på tvåhjulig moped sitter mopedbilisten troligen mer skyddad. Fordonets utformning gör dock att mopedbilen kan förväxlas med en bil, vilket kan göra det svårt för andra trafikanter att bedöma dess hastighet, speciellt på vägar utanför tätorter.
Vill du ha mer kunskap? Här finns länkar till material, rapporter och andra källor för mer kunskap.
Mopedister
NTF Anser: Om mopedisterKrocksäkerhet
VTI: Krocktest av mopedbilMoped Klass I
Transportstyrelsen: Moped klass I