Halkskydd och vinterskor

Halkrisk för gångtrafikanter är en allvarlig men ofta förbisedd fara. Fall- och halkolyckor registreras inte som trafikolyckor, och finns därför inte med i den officiella skadestatistiken. Men data från akutsjukhusen visar att det är nästan 2000 gångtrafikanter som varje år skadas allvarligt i fallolyckor.

Vad kan du som gångtrafikant göra för att minska risken för en fall- eller halkolycka?

Majoriteten av fallolyckor med allvarligt skadade sker i tätort. Dubbelt så många gångtrafikanter skadas under vinterns fyra månader (december - mars) jämfört med årets övriga åtta månader. Under vinterperioden orsakas de flesta fallolyckor i trafikmiljö av halka på grund av is/snö. Därför är det bra att använda säkra vinterskor eller halkskydd. Var fjärde fallolycka i trafikmiljö leder till bestående men. Fallolyckorna kan ofta relateras till att den gående halkat eller snubblat och tappat balansen till följd av kanter eller andra ojämnheter i vägytan. Hälften av gångtrafikanterna i fallolyckor har skadats allvarligt på trottoarer och gång- och cykelvägar, och var fjärde har fallit vid passage av en gatusträcka. Två av tre har skadats på grund av halt väglag Ungefär 70 procent av de allvarligt skadade i en fallolycka är kvinnor. Majoriteten av de allvarligt skadade kvinnorna är 55 år och äldre, med störst andel bland åldersgruppen 55–64 år. För att minska fallolyckor krävs insatser i trafikmiljön som leder till säker utformning och bra drift och underhåll, men du som gångtrafikant kan också skydda dig genom att använda halkskydd eller säkra vinterskor.

Halkskydd

Det finns halkskydd i många olika varianter. Det finns dubbade vinterskor, löstagbara halkskydd som man tar av och på, samt skor med förborrade hål för montage av dubb. Oavsett skydd finns det några saker att tänka på.

Viktigt är att skyddet passar och sitter fast på skon på ett bra sätt. Det är också viktigt att halkskyddet ger dig bra grepp på många olika vinterväglag. Leta efter CE-märkta halkskydd, då vet du att det genomförts mätningar på friktion och att skyddet uppfyller vissa säkerhetskrav. Halkskydd finns i olika prisklasser och säljs som regel i skoaffärer, på apotek, i vissa sportaffärer och på internet.

Alla halkskydd passar inte till alla skotyper. Planera därför vilka skor du främst kommer att använda under vinterhalvåret. Ta sedan med dig skorna till butiken så att du kan prova halkskyddet på dina skor innan du köper det. Läs också bruksanvisningen, där står ofta när skyddet är mindre lämpligt att använda. Undvik att gå långa sträckor på barmark med halkskyddet på, då slits dubbarna eller broddarna i onödan.

Tänk på det här när du köper halkskydd:

• Är halkskyddet CE-märkt?
• Passar halkskyddet dina skor?
• Är det ett halkskydd som anpassar sig till underlaget eller behöver du ta av dig det på barmark eller när du går inomhus?
• Är skyddet bekvämt att ta av och på?
• Får det plats i fickan eller väskan om du behöver ta av det tillfälligt?
• Kan skyddet sitta kvar när du kör bil?

Vinterskor

Inom forskningen har gångtrafikanter som ramlar omkull länge varit en bortglömd typ av singelolyckor. Utifrån kunskap om bildäck håller nu forskare på att utveckla en testmetod för skor som kan ge konsumenten information om vinterskons egenskaper.

Fyra faktorer är viktiga hos skosulor som påverkar risken att halka:

• mönster
• hårdhet
• friktion
• kemisk sammansättning, främst andelen gummi

Hårdheten av sulan är klurig menar Johan Lindberg på Trafikverket och säger i en TT-artikel: — En hård skosula är inte bra på snö och is. Men den får heller inte vara alltför mjuk, då den fjädrar efter alltför mycket. Dessutom kan hårdheten variera med temperaturen. En sula som är mjuk i skoaffären kan bli hård i minusgrader. På Luleå tekniska universitet har man genomfört forskningsprojekt där försökspersoner testat olika skor. Testerna har gjorts både på verkligt vinterunderlag och i ishall. En damsko utmärkte sig dock särskilt negativt. Den har en hård sula utan mönster, med lågt friktionsvärde och inget gummi i sulan. Försökspersonerna upplevde att risken att falla var stor. Men skon marknadsförs inte direkt för vinterbruk, och man kan även som lekman ana att den inte är så bra i halka. Dessutom finns en faktor som skorna inte styr, nämligen hur vi själva går. Hög hastighet och långa steg ökar risken att halka. - Man ska gå sakta och ta mindre kliv, konstaterar Johan Lindberg (TT). Friktionsmätningar på is av samtliga skor och halkskydd visar att halkskydden har genomgående högre friktionsvärden än skorna. Halkskydden har bättre fäste på is än de skor som testats, men resultaten visar på små skillnader mellan de sämsta halkskydden och de bästa skorna.

Marknadsöversikter