Barn 0-12 år

Ansvaret för barnens trafiksäkerhet vilar helt på de vuxna. Barn utsätts för stora olycks och hälsorisker i trafiken - som lekande, fotgängare, cyklister och bilpassagerare. Trafiken begränsar barnens rörelsefrihet. Barn är dessutom mer känsliga för avgaser och buller.

Barnens livsmönster återspeglas i olycksstatistiken. Förskolebarnen utsätts för stora risker när de färdas i bil utan bälte eller skyddsutrustning. Undersökningar visar att många bilbarnstolar används felaktigt (se vidare under avsnittet om bilbälte och bilbarnskydd). Riskerna för barnen att bli påkörda av bilar är också stora.

De minsta barnen dödas och skadas som bilpassagerare eller som oskyddade trafikanter. Barn debuterar alltför tidigt som cyklister i trafik och många skadas svårt i cykelolyckor.

Under de senaste decennierna har antalet trafikolyckor med barn minskat men det har skett till priset av en begränsad rörelsefrihet för barnen. Stress och oro för trafiken är en av flera orsaker till att föräldrar i allt större omfattning skjutsar sina barn till dagis, skola och fritidsaktiviteter. Det höjer trafikintensiteten och ökar riskerna i närmiljön. Barnens hälsa påverkas också negativt på grund av minskad motion.

Skolskjutsverksamheten har också blivit viktig i trafiksäkerhetsarbetet. Många barn skadas under denna verksamhet och flera nya åtgärdsprogram är under utveckling. Hit hör införande av ”hela resan”-tänkande, utbildning av skolskjutsförare, alkolås i skolskjutsar, skärpta krav vid upphandling av skolskjuts, mobila hållplatser, hastighetsgräns 30 km/tim och inventering av hållplatsernas utformning. Skolskjutsproblemet berör barn i åldern 6-16 år och spänner således över båda NTF:s målgrupper med barn 0-12 år och 13-17 år (se nästa avsnitt).

Trafikundervisningen i skolan har inte varit tillräckligt väl utbyggd, vilket innebär att många barn växer upp utan att ha fått förutsättningar att själva utveckla en förmåga att ställa krav på sin trafikmiljö. De har inte heller, genom skolan beretts tillfälle att utveckla sin förståelse för trafikens faror eller sin förmåga att bete sig på ett trafiksäkert sätt. Genom bristfällig trafikundersvisning missar man dessutom chansen att inför framtiden väcka ett intresse hos barnen för trafiksäkerhetsfrågor, skapa förståelse för att trafiksäkerhet är ett viktigt och prioriterat område och en acceptans för att samhället måste vidta åtgärder för att öka trafiksäkerheten. Avsaknaden av kunskapsmål för trafik i läroplanen har också starkt bidragit till en osäkerhet över vad trafikundervisningen ska innehålla och leda fram till. Det har också inneburit att trafik inte tas upp i lärarutbildningen i tillräckligt hög grad.

Skolpatruller där små barn agerar som stöd för sina kamrater när de ska passera trafikerade vägar har använts i Sverige under många år. Vi vet bl.a. att hastigheten på passerande bilar minskar i korsningar där skolpatruller finns. Det finns således en positiv trafiksäkerhetseffekt. Under senare år har dock verksamheten ifrågasatts starkt eftersom man påvisat en rad negativa konsekvenser. Hit hör bl.a. att barnen vistas i en miljö där de utsätts för avgaser, buller och partiklar, att deras ansvar är tungt och att deras självkänsla påverkas av att många ignorerar deras anvisningar. NTF:s uppfattning är att så fort det finns allvarliga negativa konsekvenser så ska inte barn användas för en uppgift som vilar på vuxna. Barnen har inte förmågan att väga för- och nackdelar och att reflektera över konsekvenserna av sina beslut. Ansvaret för barns säkerhet är de vuxnas. Skolpatruller, om de ska finnas, måste därför bemannas av äldre ungdomar eller av vuxna.

 

NTF anser att..

Barnperspektiv

  • Barn har rätt till en säker, hälsosam och stimulerande utemiljö.
  • Ansvaret för barns trafiksäkerhet vilar på de vuxna.
  • Barn ska ha möjlighet att röra sig fritt i sin närmiljö utan risk för att dödas eller skadas i trafiken.
  • Vuxna bör få en ökad förståelse för barns begränsade förmåga att vistas i trafiken på ett säkert sätt.
  • De som beslutar om utformning av trafikmiljö bör få utbildning om barn i trafik så att barn och föräldrar kan få gehör för krav på förbättringar i barnens trafikmiljö.
  • Närmiljö och skolvägar ska säkras utifrån barnens förutsättningar och mognad.
  • Vid alla förändringar av regelsystemet som kan beröra barn och av vägmiljön i områden där barn vistas ska barnkonsekvensutredningar göras.


Skolvägen

  • Skolvägens risker - inte bara avståndet - ska avgöra rätten till skolskjuts.
  • Säkerheten hos skolskjutsar och i förekommande fall linjetrafiken ska kvalitetssäkras i samband med upphandlingen.
  • Av- och påstigning av skolbussar och vägen till och från hållplatser ska göras säkra.
  • Stopplikt vid skolskjuts som stannat för att hämta eller lämna barn ska provas. Som en första underhandsåtgärd ska hastighetsbegränsning 30 km/tim införas. Lämpliga arrangemang på skolskjutsar för att upplysa om detta ska tas fram.
  • Övergångsställen där barn och äldre passerar ska prioriteras för hastighetssäkring
  • Skolpatruller (f.d. skolpoliser) där små barn används för att säkra skolvägen ska inte förekomma. Om skolpatruller ska finnas, måste de bemannas av äldre ungdomar eller av vuxna.

 

Trafikundervisningen

  • Skolans arbete med trafiksäkerhet ska finnas med hela vägen från förskolan till och med gymnasiet, präglas av kontinuitet och anpassas efter barnens ålder.
  • Skolans arbete med trafiksäkerhet ska ge barnen en successivt ökande insikt och förståelse för hur trafiken fungerar och varför trafiksäkerhet är angeläget. Detta skapar på sikt en acceptans för samhällets arbete med trafiksäkerhet och en vilja att själv bete sig på ett trafiksäkert sätt som medborgare och som beslutsfattare.
  • Skolans arbete med trafiksäkerhet ska ge barnen och ungdomarna förutsättningar att successivt öka sina möjligheter att genom eget handlande klara sig bättre i trafiken.
  • Läroplaner ska kompletteras med kunskapsmål för trafik.
  • Grundskolan och gymnasieskolan ska få kunskapsmål för området trafik/trafiksäkerhet, antingen direkt i läroplanen eller i kommentarmaterial till denna.
  • Lärarutbildningen ska ge de blivande lärarna förutsättningar och motivation att genomföra trafikundervisning i skolan.
  • Ett nationellt stöd för trafikundervisning i skolans alla nivåer ska utvecklas.

 

Varje år dödar eller skadar trafiken över 50 barn per årskull i åldrarna 0-3 år och över 100 barn per årskull i åldrarna 4-12 år. De flesta barnen dör eller skadas i föräldrarnas bilar och drygt 60...