Placering på vägen

Vanligtvis ska fordonsförare använda det körfält som ligger längst till höger i färdriktningen och som är avsett för fordonet.

Hur ska fordonen placeras på vägen?

Fordonsförare, som enligt bestämmelserna om vägens skilda banor är hänvisade till vägrenen, ska föra sitt fordon så nära högra kanten som möjligt av vägrenen eller av den bana som används. (3 kap 7 § Trafikförordningen) Andra fordonsförare ska använda det körfält som ligger längst till höger i färdriktningen och som är avsett för fordonet. Om körbanan är indelad i körfält med körfältsvägvisare får man köra i det körfält som är lämpligast för den fortsatta färden. Där den högsta tillåtna hastigheten är 70 km/tim eller lägre och körbanan har minst två körfält för trafik i samma riktning som anges med vägmarkering, får man använda det körfält som är lämpligast med hänsyn till den fortsatta färden. (3 kap 7 § Trafikförordningen) 

Om en körbana har fyra eller flera körfält får man inte köra i de körfält som ligger till vänster om körbanans mitt i färdriktningen. Omfattar körbanan tre körfält får man inte köra i det körfält som ligger längst till vänster. Reglerna gäller inte om trafiken är enkelriktad. (3 kap 8 § Trafikförordningen)

Det är förbjudet att i tät trafik försöka ”vinna väg” genom att byta körfält, så kallad slalomkörning. Ett sådant färdsätt innebär olycksrisker och skapar onödig irritation.  Förbudet gäller när en körbana har två eller flera körfält i samma riktning och det är tät köbildning i alla körfälten. I ett sådant läge får bara de förare som färdas i körfältet längst till höger byta körfält. Andra förare får göra det om de ska stanna eller parkera eller inta rätt körfält före en vägkorsning. (3 kap 9 § Trafikförordningen)

Håll dig uppdaterad...