Alkohol

Sverige har legat och ligger fortfarande långt framme vad gäller trafiknykterhet, men även om andelen påverkade förare är låg i jämförelse med andra länder är riskerna i varje enskilt fall så betydande att kraftfulla insatser är motiverade.

Ca 100 människor omkommer årligen i alkoholrelaterade olyckor. Hälften av de omkomna är de berusade förarna själva medan den andra hälften är medpassagerare eller motpart i flerpartsolyckor.

Tillgängligheten på alkohol ökar. Reglerna för införsel av alkohol har liberaliserats samtidigt som antalet beviljade serveringstillstånd har ökat. Detta medför sannolikt att den redan höga konsumtionen kommer att hålla i sig om ingenting görs. Forskning visar att en ökad konsumtion leder till ett ökat rattfylleri. Starka samband har också påvisats mellan rattfylleri och missbruk och/eller kriminalitet.

Ett problem som ännu inte klarats ut är den s.k. eftersupningen. Det innebär att föraren säger sig ha druckit alkohol efter att en olycka inträffat men före polisen hunnit göra kontroll. Det är mycket svårt att påvisa om alkoholen druckits före eller efter olyckan. Det är därför näst intill omöjligt att bevisa att en förare talar osanning om han hävdar att han druckit efter olyckan. En möjlig väg att motverka eftersupningsproblemet är att förbjuda även den, så som man gjort i Norge.

Svenska folket har en fördömande attityd till rattfylleri. Det innebär att här finns stor acceptans för åtgärder. Runt om i världen prövas också en lång rad metoder för att stoppa rattfylleriet – alkolås, rehabiliteringsprogram för alkoholister, informationskampanjer, skärpta promillegränser och höjd åldersgräns för ungdomars alkoholinköp är några exempel. I Sverige har den s.k. SMADIT-modellen använts med framgång. Den innebär att rattfylleristen redan vid vägkanten ska få ett erbjudande om samtal om sina alkoholvanor med socialtjänst eller beroendevård inom 24 timmar. Tidigt omhändertagande bygger på kunskapen att dessa personer är mycket mer mottagliga för att ta emot vård direkt efter att de anträffats av polisen. Forskning har visat att över hälften av motorfordonsförare gripna för misstanke om rattfylleri har alkoholproblem i form av riskabla eller skadliga alkoholvanor. 

Andra droger
Många andra droger än alkohol förekommer i trafiken. Det är helt klart att detta är ett stort problem men det är oklart exakt hur stort problemet det är och det behövs därför fortsatt forskning för att klarlägga situationen. Drogerna kan dels vara olagliga (cannabis, heroin, kokain mm), dels lagliga läkemedel som sätter ned körförmågan. För att polisen ska kunna övervaka förekomsten av droger i trafiken behöver de få möjlighet att utföra slumpmässiga kontroller av droger, något som inte är tillåtet idag. De måste också få tillgång till betydligt enklare metoder för att testa drogförekomst. Dagens testmetoder är mycket resurskrävande, vilket innebär att antalet kontroller långt ifrån motsvarar behovet.

 

NTF anser att..

Rattfylleriet

• Rattfylleriet måste minskas genom en kombination av åtgärder med inriktning på attityder, teknik, övervakning, rehabilitering och lagstiftning.
• Extra krafttag ska tas mot rattfylleriet hos ungdomar.
• Utskänkningsåldern på restauranger och barer ska höjas från 18 till 20 år.
• Förarutbildningen och trafikundervisningen i skolan ska ge en klar insikt i de extremt höga risker som är förenade med alkohol och droger.
• Det ska vara nollgräns för alkohol och för andra droger i trafiken.

Alkolås och övervakning

• Alkolås ska vara obligatoriskt i alla nya personbilar, bussar och lastbilar så snart dettta är möjligt.
• Motorfordon i yrkesmässig trafik ska utrustas med alkolås så snart detta är möjligt.
• Sverige ska i EU driva frågan om att vara försöksland för obligatoriskt alkolås i EU.
• Fordonsindustrin ska erbjuda alkolås som tillval.
• Antalet kontroller av alkohol och droger ska öka, både på tider och platser där sannolikheten att påträffa rattfyllerister är stor och där polisen, i preventivt syfte, iakttas av många förare.
• Polisen ska få ökade möjligheter att beslagta fordonet efter upprepade rattfylleribrott. För att få tillbaka fordonet ska ägaren ha genomgått rehabilitering och får endast köra med alkolås.
• Polisen ska få möjlighet att genomföra slumpmässiga kontroller av andra droger än alkohol.
• Fängelsestraff, elektroniska fotbojor och samhällstjänst ska kombineras med rehabiliteringsinsatser och krav på alkolås.
• Påföljderna för rattfylleri ska skärpas. Vid rattfylleribrott ska straffskalans övre del utnyttjas i högre grad och tillämpningen ska vara enhetlig.
• En lag som förbjuder s.k. eftersupning (se ovan) vid trafikolycka ska införas för att förhindra att detta blir ett sätt att smita ifrån en olycka som orsakats av rattfylleri.

Hälsovårdens roll

• Läkare och apotek ska ta ökat ansvar för trafiksäkerhetseffekter av läkemedel.
• Om det inte är lämpligt, p.g.a. konsumtion av läkemedel, att en person kör bil ska läkare vara skyldig att meddela körkortsmyndigheten.
• Läkarna ska ha skyldighet att meddela körkortsmyndigheten när en patient på grund av alkoholproblem inte är lämplig att köra bil.
• Personer som blir av med körkortet genom att läkaren anmäler alkoholmissbruk ska ha möjlighet att fortsätta köra om de genomgår rehabilitering och installerar alkolås.
• SMADIT-modellen (se ovan) ska införas i alla kommuner.

Forskning och utveckling

• Kunskapen om sambanden mellan rattfylleri och missbruk ska ökas.
• Metoder att påvisa drogpåverkan ska utvecklas så att polisens övervakning av drogförekomst blir effektivare och mindre resurskrävande.
• Metoder att påvisa så kallad eftersupning vid trafikolyckor ska utvecklas.
• Utveckling av alkolås ska intensifieras mot sådana som inte kräver någon aktivitet från föraren förrän alkoholförekomst hos föraren indikeras automatiskt, t.ex. i kupéluften.