Lagstiftning, övervakning och sanktioner

En säkerhetsorienterad lagstiftning samt övervakning och sanktioner är effektiva instrument för ett trafiksäkrare beteende och ett minskat antal dödade och skadade personer.

Nollvisionen bygger på ett delat ansvar mellan trafikanten och systemutformaren. Trots detta leder många olyckor, där trafikanter gör allt rätt, till att människor dödas eller skadas allvarligt. Ett exempel på detta är de olyckor som inträffat med motorcyklister som halkat på sommarväg där friktionen på asfalten varit extremt låg. Svensk lagstiftning gör det möjligt att undgå straff om inte en enskild person kan utpekas som ansvarig. Detta rimmar mycket illa med Nollvisionens anda av delat ansvar. I t.ex. Norge och Storbritannien har man en annan inställning där företag och organisationer kan ställas till svars juridiskt om en enskild person inte kan pekas ut.

Sverige har, i enlighet med EU-direktiv en ansvarslag, ”vägsäkerhetslagen” som ställer krav på väghållaren att vidta olika åtgärder för att åstadkomma säkrare vägar. Väghållaren ska till exempel göra en trafiksäkerhetsanalys på ett tidigt stadium av vägbyggnadsprocessen. Därefter ska en trafiksäkerhetsgranskare granska vägbygget och redovisa riskmoment i en rapport. Regelbundna inspektioner av säkerheten och analyser av olyckor ska göras och åtgärder vidtas. Lagen gäller dock bara för det s.k. TEN-T-vägnätet som i Sverige mest gäller E6:an och södra E4:an. Lagen säger heller ingenting om ansvar eller sanktioner vid lagbrott.

Nollvisionen fokuserar på det våld som människan utsätts för vid en olycka. Nuvarande sanktioner för trafikbrott har inte denna utgångspunkt vilket är en brist. Forskning visar att trafikanterna är relativt okänsliga för måttliga förändringar av böter men att körkortsingripanden har en stark preventiv effekt. 

Pricksystem för belastning vid trafikförseelser där ett visst antal prickar inom en given tid leder till körkortsingripanden har införts i många länder och visat sig effektiva. Elektroniska körkort som fungerar som startnyckel där man kan lägga in elektroniska stoppkoder och olika slags begränsningar skulle ge stora möjligheter att effektivt förhindra olaglig körning, vilket är utomordentligt viktigt för att öka trafiksäkerheten.

Antalet trafikpoliser i yttre tjänst har minskat de senaste åren men den betydande potential för ökad trafikövervakning som finns hos övriga polisenheter har nu börjat utnyttjas. Trots detta har Sverige internationellt sett en liten kvantitativ omfattning på trafikövervakningen. 

NTF anser att..



Lagstiftningen

  • Vägsäkerhetslagen utvecklas till en vägansvarslag där väghållare kan ställas till ansvar juridiskt för brister i vägutformning, val av utrustning, drift och underhåll mm som utgör en risk för allvarliga trafikolyckor eller som orsakat allvarliga trafikolyckor.
  • En vägansvarslag ska omfatta hela det svenska vägnätet.
  • Ansvaret för vållande till annans död eller allvarlig kroppsskada genom oaktsamhet ska utökas till att gälla systemutformare såsom företag och myndigheter.
  • Ett nytt pricksystem för trafikförseelser ska införas.
  • Förutsättningar att införa elektroniska körkort ska utvecklas.
  • Sanktioner vid överträdelser ska vara så utformade att de spelar en avgörande roll för bilisters val av beteende, t.ex. genom införande av pricksystem, dagsböter eller progressiva straffskalor vid upprepade brott. Rabatterna som ges vid flera samtidiga överträdelser ska tas bort.
  • Domstolarnas kompetens i trafiksäkerhetsfrågor ska öka.


Försäkringsbranschens roll

  • Försäkringsbolagen kan spela en viktig roll genom att i högre grad använda premier som styrinstrument för ökad trafiksäkerhet.
  • Försäkringsbranschen måste delta mer aktivt i det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet.


Polisens övervakning

  • Trafikpolisen ska få ökade resurser och verksamheten ska samordnas mellan de olika polismyndigheterna.
  • Övrig polis ska öka övervakningen. Speciellt viktigt är att kontrollera hastighet, nykterhet samt bilbältesanvändningen.
  • Antalet manuella kontroller av hastighet, nykterhet, bältesanvändning, vikter, lastsäkring, hastighetsregulatorer och kör- och vilotider ska öka.
  • Polisens kompetens i trafiksäkerhetsfrågor bör stärkas genom utbildning så att övervakning och trafiksäkerhet prioriteras högre.

 

En genomgång av den internationella forskningen inom området polisövervakning visar att poliskontroll är samhällsekonomiskt kostnadseffektiv om den bedrivs på rätt sätt.