Säkrare trafikanter – förarutbildning

Förarutbildningen för olika fordonsslag är ett av våra viktigaste verktyg för att möta Nollvisionens krav på trafikantens ansvar. Förarutbildning är ett övergripande begrepp som avser både grundläggande körkortsutbildning för olika fordonsslag och olika typer av fortbildning.

Forskning om förarutbildning bygger oftast på analyser av vilka problem som behöver åtgärdas och vilka kompetenser som måste utvecklas eller förstärkas. När det gäller körkortsutbildning för personbil har man kunnat sammanställa kunskaper till en modell över vilka kompetenser en säker förare behöver ha. Den modellen har legat till grund för den svenska körkortsutbildningens nuvarande mål för olika körkortsklasser. I modellen lyfts bl.a. betydelsen av individuella, sociala och kulturella förutsättningar och strävanden hos föraren fram, hur detta påverkar viktiga val i samband med resande och förarens motivation att göra säkra val. Kunskaper om risker i trafiken och en förmåga att värdera sig själv och de egna förutsättningarna betonas också.

Det är viktigt att det finns en harmoni mellan mål, lärarens kompetens, utbildningens innehåll/ genomförande och prov i förarutbildningen. I Sverige saknas en sådan harmoni i systemet, bl.a. beroende på den frihet det svenska systemet erbjuder att själv välja om man vill utbilda sig privat eller professionellt. Genom att provet inte förmår testa alla uppställda mål och ingen säkring finns att eleven lärt sig rätt saker, kan eleven ta sig igenom systemet utan att ha fått de viktiga kompetenser som behövs.

Flera kunskapssammanställningar finns, bl.a. från EU-kommissionen, VTI och OECD om hur en bra förarut-bildning ska vara utformad och det finns i dessa ett antal rekommendationer. 


Här följer några exempel på sådana rekommendationer:

  • Det måste finnas en harmoni mellan mål, lärarkompetens, genomförande och prov.
  • Mycket och kontinuerlig övning bör uppmuntras.
  • Utbildningen bör vara väl strukturerad.
  • Den privata övningskörningens roll och kvalitet bör förstärkas.
  • Den professionella utbildningen bör få en starkare roll.
  • Obligatorisk handledarutbildning för säker och effektiv övning är viktig.
  • Obligatorisk utbildning om risker i trafiken bör införas som fokuserar på hastighet, skyddssystem, alkohol-droger-trötthet och mörker.
  • Obligatorisk första-hjälpen-utbildning ska införas i körkortsutbildningen.
  • Obligatorisk trafikskoleutbildning behövs för delar i

kursplanen som föräldrar inte kan förväntas klara.

  • Trafiklärarutbildningen bör anpassas till gällande mål och ge kompetenser inom såväl pedagogik som de sakområden som utbildningsmålen för körkortsutbildningen omfattar.


När det gäller halkutbildning och fortbildning av bilförare finns idag en enighet om att ett fokus på förebyggande körsätt med stora säkerhetsmarginaler är betydligt mer framgångsrikt än färdighetsträning i att hantera kritiska situationer när de uppstått. Detta har bl.a. påverkat utformningen av den obligatoriska halkut-bildningen i Sverige och andra länder och utvecklingen av speciella utbildningskoncept i Sverige, t.ex. ”Rättning vid ratten”, ”Självsäker”, ”Rätt sätt i trafiken”, ”Säker och sparsam körning” och säkerhetshallar vid ett stort antal trafikövningsplatser.

Yrkesförarna har en betydelsefull roll i trafiksäkerhetsarbetet. Deras utbildning behöver därför förbättras, något som initierats i samband med att de nya reglerna för YKB (yrkeskompetensbevis) börjat tillämpas. Även denna utbildning bör fokuseras mer på grundläggande risker (nykterhet, hastighetsanpassning, bältesanvändning och trötthet) och på de krav som ställs i en allt tätare trafik.

Yrkesförare av tunga fordon omfattas inte idag av krav på riskutbildning. Yrkesförare har varit hänvisade till egna eller företagsledningars initiativ för att utveckla förmågan att förutse risker och att hantera olika fordonskombinationer på olika vägar och väglag. För många sker detta genom att lära av sina egna misstag. NTF ser att den obligatoriska fortbildningen för YKB (Yrkeskompetensbevis) är en lämplig arena för en riskutbildning för förare av tunga fordon.

NTF anser att..

Förarutbildningen

  • Det viktigaste målet för en reformerad förarutbildning är att de nyblivna förarna ska respektera de fundamentala reglerna om hastighet, alkohol/droger och bilbälte.
  • För att åstadkomma detta måste man också inse att dessa beteenden ofta är symtom på underliggande motivation hos föraren. Att komma tillrätta med motivationsfrågorna är därför viktigt.
  • Den svenska körkortsutbildningen, både för bil och mc, måste reformeras i grunden så att man får en harmoni mellan kursplanernas mål, utbildarnas kompetens, utbildningens genomförande och provets utformning.
  • Obligatoriska moment för riskutbildning måste vidareutvecklas (hastighet, skyddssystem, alkohol/droger/ trötthet, halka, mörker) och i övrigt för sådana moment i kursplanen som en privat handledare inte kan förväntas klara.
  • Körkortsutbildningen ska kunna genomföras på ett pedagogiskt försvarbart sätt så att t.ex. ”korvstoppning” undviks i riskutbildningen.
  • Körkortsutbildningen ska anpassas så att den inkluderar fördelar och risker vid körning med tekniska stödsystem.
  • Trafiklärarutbildningen måste ge kompetenser i modern pedagogik och i alla de sakområden som körkortsutbildningens mål omfattar.
  • Körkortsproven måste utvecklas så att det är möjligt att prova alla kursplanernas mål.


Yrkesförare

  • Yrkesförarna har en betydelsefull roll i trafiksäkerhetsarbetet. Deras utbildning ska därför anpassas till de krav som ställs i en alltmer krävande trafikmiljö.
  • I fordonsprogrammets utbildning ska trafiksäkerhetsfrågorna få en större tyngd.
  • Krav ska ställas på att lärarna har erfarenhet från de fordon som utbildningen gäller.
  • Blivande yrkesförare ska beredas goda möjligheter att skaffa sig erfarenhet genom handledd övningskörning. APL (arbetsplatsförlagt lärande) ska göras möjligt för alla.
  • Regeringen ska ge Transportstyrelsen i uppdrag att utforma regelverk för att en av fem nuvarande delkurser i YKB fortbildning under nästa femårsperiod ska innehålla en obligatorisk riskutbildning.
  • En riskutbildning för förare av tunga fordon bör förutom teoretiska delar även omfatta praktiska körövningar på halt underlag samt insikt om olika fordonskombinationers stoppsträcka.

I Sverige utnyttjar de flesta körkortselever möjligheten att kombinera utbildning vid trafikskola med privat övningskörning.