Fakta om alkohol och droger

Forskning visar att rattfylleri är en indikator på alkoholproblem. Sambandet är starkt även vid relativt låga promillehalter, speciellt bland medelålders och äldre förare. Bland yngre förare är rattfylleri oftare förknippade med tillfälliga, situationsframkallade beslut.

Av de dödade bilisterna är i samtliga olyckor ca en tredjedel och i singelolyckorna ca hälften påverkade av alkohol.

Cirka 15 000 - 20 000 rattfyllerister och drogpåverkade tas av polisen årligen. Nästan lika många rattfyllerister och drogpåverkade färdas dagligen i trafiken.

Andelen av trafikarbetet som görs av alkoholpåverkade personbilsförare (> 0,2 ‰) har av VTI beräknats till 0,24 % vilket motsvarar ca 12-13000 resor per dag.

Någon tillförlitlig beräkning för andra droger finns inte men man vet att den vanligaste drogen i trafik är cannabis. Ofta kombineras droger med alkohol.

Sverige har nollgräns i trafiken för narkotikaklassade droger. Cirka 25 procent av de rattfylleridömda är unga män 18-24 år.

Antalet utskänkningstillstånd har ökat från ca 2000 till ca 12000 mellan 1977 och 2004. Konsumtionen av alkohol ökade från 8,0 till 10,5 liter mellan 1996 och 2004 och har därefter minskat något till ca 9 liter. Tidigare forskning visar att konsumtion och rattfylleri följer varandra.

Om trötthet
Även om tillgängliga data är osäkra så anser de forskare som arbetar med trafikolyckor orsakade av trötthet att dessa utgör 10-20 procent av samtliga olyckor och att skadeföljden är högre än för övriga olyckor.